Humaniora – avgörande för att möta klimatförändringar
NYHET
Runt 1 400 deltagare från nästan 40 länder samlades på UArctic Congress 2026 som ägde rum den 26–29 maj i Tórshavn, Färöarna. På plats fanns Lena Leimgruber Haraldsson, doktorand vid Institutionen för språkstudier, som forskar om klimatförändringar, arktisk kolonial historia och hållbarhet genom litteratur.
Lena Leimgruber Haraldsson, Doktorand vid Institutionen för språkstudier Enhet: Engelska Anknuten som doktorand till Arktiskt centrum vid Umeå universitet Enhet: Arktisk forskarskola med inriktning mot hållbar utveckling
BildMattias Pettersson
– Mitt föredrag handlade om hur Arktis fungerar som en ”sista gräns” i Kassandra Montags roman After the Flood. Boken utspelar sig ungefär ett århundrande framåt, efter att en katastrofal global översvämning har omformat världen. Sessionen ledde till en mycket engagerande diskussion mellan föreläsarna och publiken.
The University of the Arctic (UArctic) är ett nätverk av lärosäten, forskningsinstitutioner och andra organisationer som bedriver utbildning och forskning i och om norr. Nätverket är tvärvetenskapligt och består av sex kategorier som i sin tur fokuserar på olika områden. Ett av dessa är Miljöhumaniora (Environmental Humanities) som syftar till att lyfta fram humanioras betydelse för att möta klimatförändringar samtidigt som man strävar efter att skapa en dialog med naturvetenskapen. Tillsammans med deltagare från Universitetet i Tromsø organiserade Lena Leimgruber Haraldsson en session på temat Creating and Communicating Arctic ArtScience.
– Under sessionen utforskades berättande i många olika former: genom kollage och autoetnografi, kreativt skrivande, film, ljud, offentlig konst, performance och multimodal vetenskapskommunikation. Genom dessa varierande tillvägagångssätt visade deltagarna hur berättelser gör mer än att bara förmedla information. De formar relationer mellan människor och platser, synliggör förbisedda upplevelser och världar bortom det mänskliga, och uppmuntrar publiken att på nya sätt ta sig an komplexa miljö- och samhällsfrågor.
Spekulativ fiktion som berättarform har en lång historia och behandlar ofta ett allmänt samtidsproblem och dess tillstånd i en nära framtid. Under konferensens poster session presenterade Lena tre romaner (The Dream of a Tree av Maja Lunde, Melt av Ele Fountain och Exodus av Julie Bertagna) som exemplifierar berättandets förmåga att forma hur nya generationer förstår, lever i, och i slutändan skyddar den norra delen av jorden.
– Att presentera i posterformat visade sig vara ett bra sätt att inleda samtal över ämnesgränserna. Det visuella formatet lockade forskare från en rad olika områden, däribland sådana som normalt kanske inte skulle delta i litteraturinriktade sessioner, och skapade möjligheter att diskutera hur skönlitteratur bidrar till allmänhetens förståelse av Arktis framtid, klimatförändringar och miljöförändringar.
Värd för årets konferens var Färöarnas universitet i samarbete med Ministry of Foreign Affairs and Fisheries och Faroe Marine Research Institute.
UArctic Congress 2028 i Umeå
UArctic Congress anordnas vartannat år. Nästa gång blir år 2028 och då kommer konferensen att hållas i Umeå.
Spekulativ fiktion i Arktis:
Klimatförändringar och hållbarhet genom litteratur
Doktorandprojektet analyserar spekulativ fiktions potential att omforma Arktis som en plats för både kulturell och ekologisk omvandling. Vidare undersöker projektet hur spekulativ fiktion tar upp komplexiteten i postkoloniala verkligheter och miljöutmaningar i Arktis genom att utforska teman som klimatförändringar, resursutvinning och urfolks erfarenheter.