"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2011-11-23

Humlab blandar lek med tung forskning

NYHET Glöm klassrum och stängda korridorer. Humlab är en öppen studio som mixar experiment och lek med tunga forskningsprojekt. De gemensamma nämnarna är humaniora, kultur och digital informationsteknik.

Under Universitetsbiblioteket i hjärtat av campus står en dörr på vid gavel. Här öppnar sig 500 kvadratmeter med modern digital teknik, stora skärmar, sackosäckar och akvarium. Prylarna fyller sin funktion, men det är människorna som gör Humlab.
– Vi är en mötesplats för olika vetenskapsområden, men också för olika typer av människor – studenter, forskare, konstnärer och företagare, berättar Patrik Svensson, som är föreståndare.

Många aktiviteter

Sedan starten 2001 har Humlab arrangerat 125 seminarier, hälften med internationella gäster som föreläsare. De många aktiviteterna är utmärkande för Humlab. Det handlar inte bara om seminarier, utan också om kortkurser, internationella konferenser och konstnärliga installationer. Här kan lärare få veta hur nya medier kan användas i undervisningen, unga tjejer kan testa göra egna spel lika gärna som att forskare kan delta i ett litteraturvetenskapligt seminarium om hur internet förändrat villkoren för skönlitterära texter. Det finns gott om exempel. Patrik förklarar att Humlab skiljer sig från många traditionella universitetsmiljöer eftersom de erbjuder så mycket mer än utbildning och forskning. – Vi är en plats där man kan utveckla idéer och få saker och ting att hända. Det är låga hinder från idé till genomförande och hit är alla välkomna.
Humlab är oftast öppet dagtid, och uppemot 500 personer är användare och har därmed tillgång till labbet dygnet runt året om.

Det fysiska och digitala växer samman

Vintern 2010 fick Humlab det glädjande beskedet att forskningsprogrammet Media Places hade tilldelats 18 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Det är ett av flera externfinansierade forskningsprojekt. Tillsammans med Stanford University kommer Humlab att utforska hur våra platser – hemmet, kaféet, kontoret, staden – förändras genom digitala medier och uttryck, och hur det fysiska och digitala växer samman på olika sätt. På Humlab arbetar man redan efter de här principerna.
– Vi kommer till exempel att ha en stor internationell konferens här i december och då kommer vår första talare, en av våra tidigare postdoktorer, att rullas in på en 60 tum stor skärm. Ett annat exempel är att vi Institutionen för språkstudier tillsammans med oss ger språkutbildningar i Second Life, berättar Patrik.

Testar program

Humlab ger en egen poänggivande kurs i Digital kultur och teknik, men medverkar i desto fler utbildningsprogram, bland annat programmen till kulturentreprenör, kulturanalytiker, manusförfattare och museolog. Ylva Bengtén sitter tillsammans med sina klasskamrater och redigerar film. Hon läser tredje terminen på museologprogrammet och ska nästa vecka redovisa ett arbete om gatukonst på museer. – Här finns möjligheter att testa program som vi inte har tillgång till någon annanstans. Min egen dator skulle krascha om jag försökte mig på något liknande, säger Ylva och berättar att hon tycker det är skönt att pusta ut i sackosäckarna och mata akvariefiskarna. Vid ett annat bord sitter några forskare. Patrik berättar att det ofta pågår olika typer av aktiviteter samtidigt på Humlab. – De enskilda mötena kan vara jättebra, men det är framför allt det som händer korsvis mellan grupperna som är intressant. Ibland går det att känna energin i luften när jag kliver in på Humlab.
Öppenheten handlar inte bara om att alla ska känna sig välkomna. Själva lokalen är stor och nästintill vägglös, även om det finns små krypin där det går att arbeta mer fokuserat. Kontoren har glasade dörrar. Det går alltid att se vad som är på gång i olika delar av lokalen.

Tänkbar modell

Idéerna till det som i dag är Humlab tog fart då en bandspelare gick sönder i den humanistiska fakultetens analoga språklaboratorium. Det blev för dyrt att köpa in nytt. I stället växte tankar om ett helt nytt koncept, som fick finansiering av Kempestiftelserna 1998. Dagens Humlab har runt 20 personer anställda, men nätverken sträcker sig till långt fler personer både inom och utanför universitetet, i Sverige såväl som utomlands. Humlab har bland annat ett postdoktorprogram där de totalt har tagit emot 17 internationella forskare, bland annat från prestigefyllda universitetet som Stanford, Oxford och Harvard. Det har resulterat i ett 70-tal internationella publikationer. Genom ett anslag från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond inrättas snart en professur i digital humaniora med namnet Wallenberg Chair in Digital Humanities.
– Många amerikanska universitet investerar i forskningsområdet Digital Humanities och de sneglar på Humlab som en tänkbar modell. Målet är att Humlab långsiktigt ska vara bland de fem starkaste miljöerna inom området, avslutar Patrik.

HUMlab tillhör den humanistiska fakulteteten och har stöd av bland annat Kempestiftelserna och Wallenbergsstiftelserna.

Text: Karin Wikman
Bild: Elin Berge & Mikael Lundgren

Redaktör: Karin Wikman