NYHET
Förutsättningarna på molekylnivå för att kolibakterier ska kunna fästa sig och överleva i urinvägarna och där ge upphov till infektioner kartläggs i den avhandling som Anna Åberg försvarar vid Umeå universitet den 4 juni.
För att bakterier ska kunna anpassa sig och överleva i ständigt skiftande miljöer måste de känna av signaler från omgivningen. När en förändring upptäcks — i t.ex. temperatur, pH-värde eller näringstillgång — ändrar bakterien sitt levnadsätt genom att justera genuttrycket (transkriptionen). För att rätt gener för en given situation ska uttryckas krävs ett samspel mellan flera faktorer.
I avhandlingen studeras hur små molekyler, som snabbt produceras och bryts ner vid olika stress-situationer, påverkar genuttrycket hos både sjukdomsframkallande och mer harmlösa bakterier. I fokus står stressmolekylen ppGpp. I avhandlingen klargörs hur ppGpp fungerar som en regulator av strukturer som är viktiga för att bakterier ska kunna fästa till olika ytor och dess effekt på genuttrycket i kolibakterien Escherichia coli (E. coli). Transkription innebär att ett stort proteinkomplex, RNA-polymeras, läser av den genetiska koden (DNA) och producerar en kopia i form av RNA som sedan används som mall vid bildandet av proteiner, byggstenarna för alla levande celler. ppGpp interagerar direkt med RNA-polymeras och påverkar därigenom transkriptionen av ett stort antal gener.
I avhandlingen studeras hur ppGpp påverkar uttrycket av typ 1-fimbrier, ett slags hårliknande utskott som bakterierna använder för att fästa vid ytor och bilda beläggningar, s.k. biofilmer. Tidigare forskning har visat att typ 1-fimbrierna är viktiga för att sjukdomsframkallande E. coli ska få fäste i urinvägarna. Avhandlingen visar nu att ppGpp stimulerar bildandet av biofilm hos dessa bakterier genom att direkt reglera uttrycket av fimbrierna.
I avhandlingen ges en möjlig förklaring till hur genuttrycket i E. coli anpassas under infektionsförloppet i urinvägarna. Under den första delen av infektionen minskas tillväxthastigheten, vilket kan leda till ökad mängd av ppGpp i bakterien. Det i sin tur kan öka uttrycket av faktorer, t.ex. typ 1-fimbrier, som är viktiga för bildandet av biofilmstrukturer för att bl.a. skydda bakterien från immunförsvaret. Studierna av mekanismen bakom hur ppGpp reglerar transkriptionen av typ 1-fimbrierna visar på ett mer dynamiskt sätt att se på hur RNA-polymeraset fungerar.
Onsdagen den 4 juni försvarar Anna Åberg, Inst. för molekylärbiologi, Umeå Universitet, sin avhandling med titeln New insights into the role of ppGpp and DksA through their effect on transcriptional regulation of housekeeping and colonization related genes of Escherichia coli. Disputationen äger rum kl. 09.00 i Major Groove, by. 6L, Norrlands Universitetssjukhus. Fakultetsopponent är doc. Anne Farewell, Göteborgs Universitet. Avhandlingen försvaras på engelska.
Anna Åberg, som är född och uppvuxen i Umeå, är doktorand vid Inst. för molekylärbiologi. Hon kan nås på tel. 090-785 67 35, e-post anna.aberg@molbiol.umu.se
