Hur drivs egentligen digitaliseringen? Ny forskning lyfter fram dolda nyckelroller

Digitalisering handlar inte bara om strategi, teknik eller investeringar. I praktiken formas utvecklingen i hög grad av människors vardagliga handlingar och initiativ, ofta utanför formella strukturer och roller.

Bekzat Musrepova, doktorand vid enheten för företagsekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, och hennes kollegor har undersökt hur digitalisering fungerar i två stora byggprojekt. Resultaten visar att det ofta är engagerade individer, snarare än strategier, som driver digital förändring framåt och i innovativa riktningar.

Tre nyckelroller bakom kulisserna

Studien identifierade tre typer av informella roller som spelar en central roll i digitaliseringen:

Brokers: ofta externa eller tekniskt inriktade individer som introducerar nya idéer och kopplar samman olika aktörer.

Ambassadörer: projektmedarbetare som genom sitt engagemang och stora teknikintresse driver användningen av digitala verktyg i sina projekt.

Orkestrerare: personer som får tekniken att spridas och fungera i praktiken genom att stötta, motivera och samordna kollegor.

Gemensamt för de tre rollerna är att de inte var formellt utsedda, utan växte fram genom individers egna initiativ, engagemang och intresse för digital teknik.

Digitalisering som en process i tre steg

Studien visar att digitalisering ofta följer ett återkommande mönster i tre steg:

Drivsteget: Nya digitala lösningar introduceras och får fäste.

Designsteget: Tekniken anpassas och förbättras i praktiken.

Spridningssteget: Lösningarna sprids och etableras i organisationen.

I var och ett av dessa steg har de tre informella rollerna olika betydelse. För att förändringen ska få genomslag och bli bestående behövs dock samtliga.

Utmanar den traditionella bilden av hur förändring sker

Resultaten går emot en vanlig föreställning om att digitalisering främst drivs av strategier och formella processer. Forskningen visar istället att medarbetare på olika nivåer frivilligt tar på sig nya informella roller samt att informella initiativ ofta avgör om tekniken faktiskt accepteras och används. Digitalisering är alltså långt ifrån enbart en teknisk fråga, utan påverkas också i hög grad av sociala processer.

Vad innebär detta i praktiken?

Studien bidrar först och främst till en mer nyanserad förståelse av digitalisering. Den visar att förändring sker genom ett kontinuerligt samspel mellan individer, teknologier och arbetsprocesser. Särskilt i projektbaserade och komplexa miljöer, som byggbranschen, kan dessa informella roller vara avgörande för om ny teknik stannar på idéstadiet eller faktiskt omsätts i praktiken.

Studien ger en tankeställare. För organisationer som vill lyckas med digitalisering räcker det inte att investera i teknik. Minst lika viktigt är att förstå och ta tillvara de individer som faktiskt driver förändringen i det dagliga arbetet. Formella strukturer i sig räcker inte. Forskningen framhåller således att organisationer kan öka tempot i digitaliseringen genom att uppmuntra experimenterande och ge legitimitet åt initiativ från engagerade medarbetare.