NYHET Vad gör det med en novell om den publicerats i en tidskrift tillsammans med illustrationer och annonser? En ny avhandling av Lara Rodríguez Sieweke vid Umeå universitet undersöker hur publiceringssammanhang påverkade berättelserna av F. Scott Fitzgerald.
Lara Rodríguez Sieweke
BildPrivatJag tittar på hur teman utvecklas i berättelserna och studerar sedan hur de påverkas av tidskriftens kontext
Lara Rodríguez Sieweke säger att Fitzgerald idag är mest känd för sina romaner, men att han också publicerade ett stort antal noveller i tidskrifter.
– Han gjorde det för att tjäna pengar för att stödja sin livsstil och sitt romanskrivande, och delvis på grund av detta kommersiella sammanhang har tidskriftsartiklarna inte fått mycket vetenskaplig uppmärksamhet. I tidskrifterna åtföljdes berättelserna av illustrationer, och de delade utrymme på sidan med annonser, säger Lara Rodríguez Sieweke.
– I min avhandling är jag intresserad av hur detta publiceringssammanhang påverkar berättelserna. Jag har använt en intermediell metod, som ser novellerna, illustrationerna och annonserna som olika medietyper som samverkar för att producera mening.
Lara Rodríguez Sieweke beskriver hur hon analyserat tre berättelser publicerade i olika tidskrifter. "Winter Dreams" (1922), känd som ett utkast till The Great Gatsby, publicerades nästan samtidigt i MacLeans och Metropolitan, "Diamond Dick and the First Law of Woman" (1924) publicerades i Hearst's International, och "Family in the Wind" (1932) publicerades i Saturday Evening Post.
– Jag koncentrerar mig på framträdande teman i de utvalda berättelserna: nostalgi, genus respektive natur. Jag tittar på hur teman utvecklas i berättelserna och studerar sedan hur de påverkas av tidskriftens kontext.
– I kapitel 1 fokuserar jag på hur illustrationerna och annonserna i de två tidningarna interagerar med nostalgiska aspekter som finns i "Winter Dreams", där illustrationerna och annonserna förstorar ungdoms- och ungdomsromantiska upplevelser.
I kapitel 2 fokuserar Lara Rodríguez Sieweke på "Diamond Dick", och undersöker hur Fitzgerald hämtar inspiration från så kallade ”dime novels” (en ”enklare” form av romaner tryckta på billigt papper som var populära vid förra sekelskiftet) för att experimentera med olika karaktärstyper som ifrågasätter könsidentitet, men hur illustrationerna i tidningen däremot presenterar en ganska konservativ konstruktion av genus.
– I kapitel 3 visar jag hur Fitzgerald utnyttjade en verklig och aktuell tornado för att utforska olika teman kring naturen i "Familj i vinden". I tidningen fokuserar illustrationerna snarare på de mänskliga karaktärerna och relationerna mellan dem.
– Jag tittar också på hur Fitzgerald inspirerades av olika medier när han skrev sina berättelser. Hans dokumentärliknande detaljer när han beskriver tornadon i "Familj i vinden" är till exempel starkt influerade av nyhetsrapporter.
Avslutningsvis säger Lara Rodríguez Sieweke att hennes avhandling bidrar till Fitzgerald-studier genom att lyfta fram originalpublikationers kontexter, till litteraturstudier genom läsning av mindre studerade verk, till intermediala studier via omfattande tillämpning av ett intermedialt ramverk på tidskriftsartiklar, och till periodiska studier genom att visa värdet av att integrera intermediala och periodiska metoder.
Avhandlingen F. Scott Fitzgerald in the magazine: an intermedial study of his short stories finns publicerad digitalt.
Disputationen äger rum torsdag 26 februari, kl. 13:00-15:00, Hörsal Hohaj, Humanisthuset.
Opponent är Elke D'hoker, Professor of English Literature at KU Leuven (Katholieke Universiteit Leuven).
