Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 11 jan, 2021

Hur kan problematisk skolfrånvaro vändas till närvaro?

NYHET Problematisk skolfrånvaro är ett mångfacetterat problem som medför negativa konsekvenser, primärt för den frånvarande eleven. Men det finns vägar tillbaka till skola och utbildning. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

Text: Elin Andersson

Elever som är frånvarande från grundskolan under en lång period, ibland benämnda som ”hemmasittare”, har uppmärksammats allt mer på senare tid. Men trots det är kunskapen om vad som orsakar problematisk skolfrånvaro och hur problemet ska hanteras begränsad.

Tobias Forsell är utbildad förskollärare och specialpedagog och har erfarenhet av att arbeta i ett närvaroteam med uppdraget att hjälpa skolfrånvarande elever tillbaka till skolan.
  - Det var genom mitt arbete i närvaroteamet som idén om att forska om skolfrånvaro föddes. Min bedömning var då att svensk forskning om skolfrånvaro var tämligen begränsad, framför allt forskning där elever och föräldrar kommer till tals. Med min avhandling ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv har jag därför velat fånga elevers, föräldrars och även skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro i grundskolan, men även deras perspektiv på vad som bidrar till att vända frånvaro till ökad närvaro och återintegrering i skolan.

Skolfrånvaro komplext problem

I sin forskning kan Tobias Forsell se hur problematisk skolfrånvaro kan relateras till flera samverkande faktorer kopplade till eleven, familjen, skolan och kamraterna.
- Att erfara misslyckanden i klassrummet, att uppleva sig utanför gemenskapen eller känslor av otrygghet bidrar till att eleven skyddar sig själv genom att undvika skolan. När frånvaron pågår över en längre period tillkommer vanligtvis faktorer som bidrar till att vidmakthålla frånvaron. Det kan handla exempelvis om att komma efter i skolarbetet, psykisk ohälsa och ovana och osäkerhet att umgås med andra utanför hemmet. Sådana faktorer behöver vägas in i arbetat med att hjälpa eleven att bryta frånvarosituationen, berättar Tobias Forsell. Att uteslutande rikta fokus på vad enbart eleven kan göra för att förändra undvikandebeteendet är sällan tillräckligt. Vanligtvis behövs förändringar i skolkontexten för att eleven ska klara av att närvara. Ett viktigt resultat i min avhandling är att elever behöver känna sig sedda och lyssnade på av vuxna, men också att de behöver uppleva en trygg gemenskap med andra elever. Flertalet av eleverna i studien berättar om personer, antingen en vän eller skolpersonal, som haft stor betydelse till att kunna närvara eller att öka närvaron igen efter en period av frånvaro från skolan.

Tobias Forsell menar att visionen bör vara att ingen elev ska hamna utanför skola och utbildning, men om det ändå sker behövs en plan B för hur återintegrering ska möjliggöras.
- Att skolan tillsammans med eleven utforskar och visar på alternativa vägar tillbaka till en fungerande skolgång, och i nära samarbete med föräldrar arbetar för att möjliggöra detta, är två viktiga nycklar i syfte att främja närvaron. Vidare behöver skolpersonal också ges goda förutsättningar att kunna arbeta med flexibla metoder för att möjliggöra ett framgångsrikt närvarostöd. Även om skolgången inte alltid följer en spikrak väg så belyser den här avhandlingen vikten av att aldrig ge upp arbetet med att möjliggöra en fungerande skolgång för alla elever.

Ladda hem avhandlingen: ”Man är ju typ elev, fast på avstånd”: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv

Kontaktinformation