Hur påverkas den samiska identiteten av läroplaner?

Studien undersöker utvecklingen av nomad- och sameskolans utbildning mellan 1950-talet till 2010-talet. Avhandlingens mer specifika inriktning ligger på att studera vad som var syfte och målsättning med utbildning för samer utifrån läroplansdirektiven. Studien har även inkluderat metoder för undervisning i nomadskolans fältstudiekurser på 1950- och 1960-talen.

Charlotta Svonni

Bild Per Gunnarsson

– Min undersökning visar att nomad- och sameskolan, från 1950-talet till 2010-talet, har förändrats från att ha varit en utbildningsinrättning som syftade till att förse elever med undervisning för ett kommande liv inom ett samiskt renskötarsamhälle, till att bli en skolform som riktade sig mot en bredare samisk gemenskap, men där undervisningsinnehållet samtidigt reducerats och inriktats mot samiska språk, säger Charlotta Svonni.

Samtida samhällsideal och utbildningspolitik

Hon menar vidare att detta kan ses som en konsekvens av att skolformens läroplaner utvecklades och justerades i förhållande till samtida samhällsideal och till utbildningspolitiska strävanden mot att skapa en likformig utbildning från 1950-talet och framåt.

– Det innebär att undervisning för samer har gått från ett tydligt avskilt utbildningsuppdrag, till att bli mer av ett komplement till den allmänna grundskolans utbildning.

Avhandlingen bidrar med kunskap om de kunskapsmål, utbildningsambitioner och utbildningstillämpningar som fanns med sameutbildningen i Sverige mellan 1950-talet och 2010-talet. Och utgår från läroplansteoretiska perspektiv och undersöker kunskapsinnehåll och den konkreta målsättningen med sameundervisning, samt visar hur läroplaner bildar ett underlag för elevers kollektiva identitet.

– Jag har utgått ifrån Gert Biestas teoretiska ramverk om utbildningsdomäner, vilket är ett bra verktyg för att analysera innehållet i utbildningen. Analysen av hur läroplanen gett underlag för skapande av kollektiva samiska identiteter har gjorts utifrån teorier om identifikation och föreställda gemenskaper.

Ökad samisk språkanvändning

I studien visar Charlotta Svonni att det centrala kunskapsinnehållet för läroplanerna från 1956 och 1969 var fokuserat på renskötselns verksamhet och på reglering av renskötsel.

– I läroplanen från 1994 var samiska språk för en samisk hemmiljö centralt. Det skiljde sig från läroplanstillägget från 1996, skrivet av Sameskolstyrens vilken framförde en ambition om ökad samisk språkanvändning, ett ökat samiskt inflytande i samhället och inkludering av traditionella samiska kunskaper i undervisningen.

– I läroplanen från 2011 var sameskolans specifika kunskapsinnehåll fortsatt centrerat till samiskt språk, och allt övrigt kunskapsinnehåll i den samiska kursplanen definierades som samisk kultur.

En viktig förändring var att det fanns fyra specifika kursplaner i undervisningen för samer 1956. Av dessa fyra kursplanerna fanns endast en specifik kursplan i 2011 års läroplan för sameskolan. Det var kursplanen för ämnet samiska språk.

Flera olika samiska gemenskaper

Avhandlingen visar också, vad gäller nomadskolans praktiska undervisning, att fältstudiekurser inom ämnet nomadkunskap gjordes utifrån en renskötselpraktik, traditionsburen kunskapsöverföring, och utifrån reformpedagogiska principer för kunskapsöverföring.

– De första läroplanerna målade upp en bild av samiskhet med utgångspunkt i renskötseln. Detta förändrades succesivt under undersökningsperioden. En breddning av samiskhet skedde i läroplanen från 1969 mot att innefatta flera samiska grupper. I läroplanen från 1994 uttrycktes en samiskspråkig gemenskap.

I tillägget från 1996 gavs underlag för flera olika samiska gemenskaper: en renskötargemenskap, en geografiskt betingad gemenskap kopplat till hela Sápmi, en urfolksgemenskap och en samiskspråklig gemenskap. I läroplanen från 2011 uttrycktes en samiskspråkig gemenskap men även en urfolksgemenskap gick att utläsa.

Charlotta Svonni är född och uppvuxen i Kiruna och i Leavas fjällområde. Blev som ung intresserad av samiska samhällsfrågor och kom senare att engagera mig i samisk politik och skolfrågor för samer. Jag har även arbetat som gymnasielärare i mer än tio år där jobbet med förståelse av läroplaner och kursplaner. Det var denna kombination av intressesfärer som gjorde att jag intresserade mig för frågor som berör samisk utbildningsforskning.