Hur rustas lärare för ett digitaliserat samhälle?

Den här sortens forskning är särskilt viktig i en tid när policytrender går mot att minska fokus på just de områden som demokratin mest behöver

Alex Örtegren vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, har undersökt hur lärarutbildare förbereder blivande samhällskunskapslärare för att ta sig an skolans demokratiuppdrag i ett digitaliserat samhälle.

Resultaten visar att lärarutbildare är överens om att området är viktigt. Ändå saknas ofta tydlig samordning. Många förutsätter att någon annan tar upp frågorna, till exempel i en annan kurs. Det gör att lärarstudenter riskerar att förberedas på olika sätt, både inom och mellan lärosäten.

– Den här sortens forskning är särskilt viktig i en tid när policytrender går mot att minska fokus på just de områden som demokratin mest behöver. Vi kan inte motarbeta digital teknik i undervisningssammanhang samtidigt som vi förväntar oss att skolan – med dess ständiga syfte att återskapa demokratin – ska rusta unga som samhällsmedborgare för ett digitaliserat samhälle, säger Alex Örtegren.

Viktigt att förstå digital påverkan

I sin forskning har Alex Örtegren fokuserat på digitalt medborgarskap. Det innebär kunskaper och förmågor som behövs för att förstå och agera i ett samhälle där digital teknik präglar våra liv. Det handlar bland annat om att kunna granska falsk information, förstå hur artificiell intelligens påverkar innehåll och ta ansvar i digitala miljöer.

– Digitalt medborgarskap riskerar att bli en institutionell blind fläck med skillnader i hur lärarstudenter förbereds, säger Alex Örtegren.

Den här sortens frågor har blivit allt viktigare. Desinformation sprids via sociala medier. Algoritmer styr vilken information människor ser. Generativ AI kan förstärka dessa processer. Samtidigt har demokratinivåer globalt sjunkit till nivåer som motsvarar 1985.

– I sådana postdigitala kontexter, där våra liv och vårt demokratiska deltagande är oskiljbara från digital teknik, kan vi inte lämna förberedelsen av nya lärare åt slumpen, säger Örtegren.

Bakgrund som ett resultat av ansvar

Forskningen visar att lärarutbildares professionella bakgrund påverkar hur de ser på området och om de uppfattar det som sitt ansvar i undervisningen.

– En viktig upptäckt är att lärarutbildares disciplinära bakgrund formar både deras förståelse av digitalt medborgarskap och beredskap att adressera sådana frågor som en del av deras professionella digitala kompetens samt om de ser detta som sitt ansvarsområde, säger Alex Örtegren.

Resultaten pekar också på att erfarenhet från arbete i skolan har betydelse. Den stärker beredskapen för det dubbeldidaktiska uppdraget. Det betyder att lärarutbildare undervisar inte bara om ämnesinnehåll men på sätt som pedagogiskt stöttar hur lärarstudenter senare undervisar sina egna elever.

– I decentraliserade utbildningssystem som Sverige förstärks dessutom variationen i hur digitalt medborgarskap adresseras genom hur resurser, organisation och ansvarsfördelning är ordnade vid olika lärosäten, säger Örtegren.

I en tid av reformer och digital förändring

Resultaten är särskilt aktuella i en tid av utbildningsreformer där fokus riskerar att bli mindre demokrati i lärarutbildningar och digital kompetens i skolans läroplaner. Utbildningsområdet omfattas Inte heller av landets nästa nationella AI-strategi.

– Risken är att de här reformerna ytterligare förstärker tendenser till variation och fragmentering i hur digitalt medborgarskap adresseras, säger Örtegren.

Örtegren lyfter behovet av bättre samordning. Lärosäten behöver en starkare gemensam riktning och tydligare ansvarsfördelning mellan lärarutbildningarnas olika programdelar. Fortbildning kan också stötta lärarutbildare i undervisningen om dessa frågor.

– Ytterst handlar det om kommande generationers möjligheter till demokratiskt deltagande, inte minst deras möjligheter att föreställa sig och bygga rättvisare, hållbarare och mer demokratiska samhällen i framtiden, avslutar Alex Örtegren.