Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 07 dec, 2021

Hur ska bostäders energiprestanda regleras?

NYHET Jämförelser av olika strategier för att reglera bostäders energiprestanda kan hjälpa både beslutsfattare och yrkesutövare i arbetet med att förbättra byggnadsbeståndets energiprestanda. Det konstaterar Ingrid Allard Stolterman som har studerat kriterier, indikatorer och metoder som kan användas för att reglera energiprestanda hos bostadshus i kallt klimat, med fokus på Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Hon försvarar sin avhandling den 10 december vid Umeå universitet.

Text: Anna-Lena Lindskog

Energiprestanda i bostadshus kan regleras med hjälp av olika kriterier, bestående av olika indikatorer och kravnivåer, och utvärderas med olika metoder. Valet av kriterier kan styra energiprestandautvecklingen i olika riktningar och valet av utvärderingsmetod kan avgöra om en byggnad klarar kriterierna eller inte. De indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda kan därför vara avgörande för byggnadsbeståndets framtida energiprestanda. 

- Jag vill utmana beslutsfattare att ifrågasätta vilka indikatorer, kravnivåer och utvärderingsmetoder som ska användas för att reglera energiprestanda i bostadshus i kallt klimat, säger Ingrid Allard Stolterman.

I sin avhandling visar hon att de kriterier och utvärderingsmetoder som används för att reglera bostäders energiprestanda skiljer sig mycket åt mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. I de gällande nationella byggreglerna för bostadshus den 1 januari 2020 utmärkte sig de finska energiprestandakriterierna genom sitt fokus på byggnadens värmeförlust och strikta kravnivåer jämfört med de andra länderna.

De norska och ryska kriterierna utmärkte sig genom att inte ställa något krav på energiproduktionens effektivitet eller valet av energikälla. De ryska kriterierna utmärkte sig dessutom genom sitt fokus på byggnadens formfaktor - relationen mellan byggnadens volym och den omslutande arean - som uppmuntar till att bygga stora flerfamiljshus framför små villor.

De svenska byggreglerna utmärkte sig genom ett krav på mätningar av energianvändningen i driftfasen för att påvisa att byggnaden följer kriterierna. I Sverige och Finland uppmuntrar kraven också till uppvärmning med värmepump och avskräcker från direktverkande el.  

Skillnader kan påverka teknikutvecklingen

- Skillnaderna mellan ländernas strategier för att reglera energiprestanda kan påverka teknikutvecklingen och bostadsbeståndet, vilket kan få konsekvenser både för ländernas primärenergianvändning och koldioxidutsläpp och för invånarnas levnadsstandard, säger hon.

Avhandlingen visar också att beställare, entreprenörer och kommunanställda som arbetar med att ställa krav på och utvärdera energiprestanda när flerfamiljshus i Sverige upphandlas både vill utvärdera byggnaden i projekteringsskedet och verifiera att den projekterade energiprestandan uppnåtts genom mätningar i den färdiga byggnaden.

De upplevde dock problem med påverkan från byggnadens drift och brukarnas beteende på byggnadens uppmätta energianvändning. Om byggnaden inte klarar kraven på uppmätt energianvändning på grund av felaktig drift eller energikrävande brukarbeteende kan det i värsta fall leda till viten för entreprenören.

Som en del av sin forskning har Ingrid Allard Stolterman också utvecklat en metod som kan användas för att verifiera den färdiga byggnadens energianvändning med minimalt inflytande från brukarbeteende och drift. Metoden bygger på en analys av det så kallade ”prestandagapet” – skillnaden mellan den projekterade energianvändningen och den uppmätta energianvändningen i den färdiga byggnaden.

- Avvikelser från byggnadens projekterade design och konstruktion kan äventyra hela byggnadsbeståndets energiprestanda om de går oupptäckta. Det är därför viktigt att verifiera den färdiga byggnadens energiprestanda, säger hon.

Ingrid Allard Stolterman är född och uppvuxen i Stöde, Västernorrland. Hon är utbildad till civilingenjör i energiteknik vid Umeå universitet och doktorand vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Om disputationen: 
Fredagen den 10 december försvarar Ingrid Allard Stolterman, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Regulating energy performance of residential buildings in cold climate. Svensk titel: Reglering av energiprestanda hos bostadshus i kallt klimat. Disputationen äger rum klockan 13.00 i Triple Helix, Samverkanshuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Folke Björk, Hållbara byggnader, Kungliga Tekniska Högskolan.

Läs hela avhandlingen i Diva

För mer information, kontakta gärna:

Ingrid Allard Stolterman, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik vid Umeå universitet
Telefon: 070-597 38 77
E-post: ingrid.allardstolterman@gmail.com

Pressfoto för nedladdning