Hydrologiskt anpassat vattenskydd bör ersätta standardiserade kantzoner
NYHET
Det är dags att förändra hur skogsbruket hanterar skyddszoner runt vatten vid avverkningsplanering. Det tycker ekologen Lenka Kuglerová som i en ny studie visar att en rad vinster kan göras om fokus flyttas till att skydda skogsmarkens våta hotspots, utströmningsområdena. Både vattenkvalitet och växt- och djurliv gynnas, och kanske även ekonomin för den som avverkar.
Vid avverkning i skogen lämnas idag vanligen en skyddande zon med en fast, standardiserad bredd på 5-30 meter runt vattendrag och sjöar. Om ekologen Lenka Kuglerová får som hon vill bör tillämpningen av skyddszoner förändras.
– Vi bör överge konceptet med standardiserad bredd på skyddszoner och istället införa hydrologiskt anpassade skyddszoner, säger Lenka Kuglerová. Det finns många vinster att göra om skyddet av skogens vatten sker där det gör störst nytta.
Tillsammans med kollegorna Anneli Ågren och Hjalmar Laudon från Future Forests och Roland Jansson vid Umeå universitet har hon nyligen publicerat en studie i Forest Ecology and Management. Studien beskriver hur en rad ekosystemtjänster i skogen koncentreras till de områden i den bäcknära zonen där grundvattnet strömmar ut.
Värdefulla på många sätt
Lenka Kuglerová och hennes kollegor har tidigare visat att artrikedomen för växter är koncentrerad till dessa så kallade utströmningsområden. En omfattande studie visar att en rad andra organismgrupper och ekologiska funktioner följer samma mönster. Förutom högre förekomst av kärlväxter och mossor finns tecken på att miljön lockar fåglar och däggdjur, kanske på grund av större tillgång på föda. Även under ytan finns en mer varierad fauna av akvatiska insekter och de områden där grundvattnet flödar ut i vattendragen verkar fungera som tillflyktsort för fiskar under vintern och är dessutom bra yngelplatser.
Grundvattnet som strömmar ut skapar en stabil miljö med jämn temperatur och vattenföring och ett jämnt tillflöde av kväve, löst organiskt kol och vittringsprodukter. Vattnet håller också högre och mer stabilt pH och fryser inte till under vintern i samma utsträckning. Forskarna bakom studien tror dessutom att utströmningsområdena fungerar som sedimentfällor i någon mån. Ökat skydd av dessa områden leder alltså till mindre utflöde av finsediment, som kan orsaka grumling och bland annat förstöra öringens lekbottnar.
Utströmningsområdena har även några mindre positiva egenskaper. Kvicksilver som faller ned från atmosfären metyleras lättare i våta miljöer, det vill säga omvandlas till en kemisk form som är giftig för levande organismer. Dessutom avges mer växthusgaser (koldioxid och metan) från de våta områdena.
– Det är ju ytterligare anledning att undvika att störa marken genom att köra skogsmaskiner i dessa miljöer, säger Lenka Kuglerová. Genom att skydda utströmningsområdena, skyddar vi ett helt paket av ekosystemtjänster som är kopplade till relativt små ytor i den bäcknära zonen.
Pengar att spara?
I de våta områdena har marken mindre bärighet vilket innebär ökad risk för skogsmaskiner att köra fast, vilket i sin tur kostar tid och pengar. Konceptet med hydrologiskt optimerade skyddszoner skulle därför kunna innebära besparingar för skogsbruket. De digitala vattenkartorna med hög precision som utvecklas under ledning av Anneli Ågren vid SLU kommer att kunna ligga till grund för en hydrologiskt anpassad avverkningsplanering.
Preliminära forskningsresultat pekar dessutom på att man för samma kostnad som en fast skyddszonsbredd kan lämna en större yta hydrologiskt anpassad skyddszon. Detta beror på att det är mindre värdefullt virke i de våta områdena.
Lenka Kuglerová och hennes kollegor utesluter inte heller att viss avverkning kan ske även i den bäcknära zonens utströmningsområden. Det naturliga tillståndet för bäcknära skogar är att träd faller omkull, vilket leder till att krontaket öppnas och en åldersvariation uppstår bland träden.
– Så länge man låter bli att köra på den blöta marken, behöver det inte vara till nackdel att ta ut enstaka träd även från dessa områden, säger Lenka Kuglerová.
Text: Annika Mossing, SLU Foto: Lennart Henriksson
Fakta om Lenka:
Lenka Kuglerová planerar att disputera inom ämnet ekologi vid Umeå universitet i mars 2015.
Hon inledde sin bana med att studera hydrologi och landskapsekologi vid University of Life Sciences i Prag, Tjeckien och biologi och skogsekologi vid SLU, Umeå.
