NYHET Sänkt järninnehåll i modersmjölksersättning för spädbarn 0–6 månader medförde något minskade järnförråd, men förekomsten av järnbrist ökade inte. Det är en slutsats i en avhandling av Maria Björmsjö, Institutionen för klinisk vetenskap.
Ammade barn har hälsofördelar jämfört med barn som föds upp på (modersmjölks)ersättning. Två faktorer som kan vara bidragande är skillnaderna i innehåll av järn och laktoferrin (järnbindande och immunologiskt aktivt protein). Bröstmjölk innehåller rikligt med laktoferrin och har ett lågt järninnehåll (ca 0.35 mg/l), medan förhållandet är det motsatta för ersättning. I den här studien undersöktes hur tillsatt bovint (från ko) laktoferrin och minskat järninnehåll i ersättning påverkade hälsa och utveckling hos friska spädbarn upp till 12 månaders ålder.
Maria Björmsjö, barnläkare och forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap.
BildChristopher Öberg– Något förvånande kunde vi inte påvisa några effekter, varken positiva eller negativa, av att tillsätta laktoferrin i ersättning. Vårt antagande att laktoferrin har en positiv inverkan på barns immunförsvar och utveckling under första levnadsåret kunde inte bekräftas, säger Maria Björmsjö.
Sänkt järninnehåll i ersättningen medförde något minskade järnförråd, dock fortfarande högre än hos ammade barn, och det var inte fler barn som utvecklade järnbrist eller järnbristanemi jämfört de barn som fick standardersättning med högre järninnehåll.
– För de andra utfallsvariablerna som följdes, som markörer för barns hälsa, tillväxt, immunologiska och neurologiska utveckling, kunde vi inte se några tydliga effekter av sänkt järn.
Generellt hade barnen bra antikroppsnivåer mot Hib (bakterien Haemophilus Influenzae typ B), difteri och stelkramp, vilka omfattades av studien. Dock hade de ammade barnen lägre nivåer mot Hib och difteri vid 6 och 12 månaders ålder jämfört med ersättningsuppfödda barn.
Gällande tillväxt hade barnen som fick standardersättning ett mindre huvudomfång vid 12 månader jämfört med barnen som fick ersättning med lågt järn. Dock var det inom vad som betraktas som normal variation för åldern och i samma storlek som för de ammade barnen. Trots oklar klinisk betydelse är samtliga fynd intressanta att följa i framtida studier.
– Vår samlade slutsats är att för friska barn, som växer upp i en miljö med låg infektionsförekomst och under trygga socioekonomiska förhållanden, är 2 mg/l en tillräckligt hög nivå av järnberikning i modersmjölksersättning under första levnadshalvåret. För att svara på om det är en tillräcklig nivå även för barn under mer utsatta förhållanden krävs en ny studie. Kanske kan laktoferrin också visa sig ha betydelse i en sådan miljö, säger Maria Björmsjö.
Metod: LIME (Laktoferrin i modersmjölkersättning)-studien är en randomiserad kontrollerad dubbelblindad studie. Från inklusion (6±2 veckor) till 6 månaders ålder fick 72 barn en ersättning med mindre järn (2 mg/l) och tillsatt bovint laktoferrin (1 g/l), 72 barn samma ersättning utan tillsatt laktoferrin, och 36 barn en standardersättning (järn 8 mg/l) utan tillsatt laktoferrin. En jämförelsegrupp med 72 bröstmjölksuppfödda barn deltog också i studien. Under det första levnadsåret följdes barnens blodvärde, järnnivå, hälsa/infektionsförekomst, tillväxt och utveckling.
Maria Björmsjö växte upp i Vadstena i Östergötland och i sydligaste Småland. Via läkarprogrammet i Linköping och AT-tjänstgöring i Östersund landade hon i Umeå som barnläkare med ett särskilt intresse för infektion och immunologi.
Maria Björmsjö försvarar sin avhandling Kliniska effekter vid minskat järninnehåll och tillägg av bovint laktoferrin i modersmjölksersättning den 17 mars kl 9.00. Opponent Mary Fewtrell, Institute of Child Health University College, London, Storbritannien. Huvudhandledare Staffan Berglund.
