NYHET Parodontit är en vanlig men ofta förbisedd folksjukdom. Jan Oscarsson vid Umeå universitet forskar om hur detta kan upptäckas tidigt och behandlas effektivt – med hjälp av cell- och molekylärbiologiska metoder. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom.
Jan Oscarsson är forskare på Institutionen för odontologi vd Umeå universitet.
BildIngrid Söderberghbryter successivt ner de vävnader som håller tänderna på plats
– Parodontit, eller tandlossningssjukdom, är en kronisk inflammation i munnen som från början orsakas av bakterier. Dessa bryter successivt ner de vävnader som håller tänderna på plats. På grund av denna inflammation orsakar våra egna osteoklaster i slutänden nedbrytning av käkben. Sjukdomen är utbredd världen över, särskilt bland äldre, och en av de största riskfaktorerna är bristande munhygien.
– När bakterier samlas runt tänderna ökar risken för att tandköttet blir inflammerat. Med tiden skapas en miljö som är både syrefri och rik på proteiner – perfekta förhållanden för vissa bakterier i munfloran att växa till och förvärra tillståndet.
– Vi studerar hur bakterier som är kopplade till parodontit kan sätta igång inflammatoriska processer i munnen. Fokus ligger både på hur bakterierna samverkar med varandra och på att identifiera genetiska markörer hos särskilt aggressiva bakteriestammar – något som i framtiden kan förbättra möjligheterna till tidig diagnos.
– Som modellorganismer använder vi bland annat Aggregatibacter actinomycetemcomitans, en bakterie som ofta förekommer vid aggressiva former av parodontit hos yngre personer. Vi undersöker också Filifactor alocis, en relativt nyupptäckt möjlig patogen i munhålan.
– Ett av våra mål är att hitta tillförlitliga markörer som gör det möjligt att med ett enkelt salivprov identifiera unga personer som bär på särskilt aggressiva bakteriestammar – och därmed löper ökad risk att utveckla parodontit i ett tidigt skede.
– Ett annat spår i forskningen handlar om att förstå de mekanismer bakterierna använder för att trigga inflammation. Genom att kartlägga dessa processer hoppas vi kunna hitta sätt att blockera dem – utan att behöva döda bakterierna, vilket är fallet vid behandling med antibiotika.
– I en studie bland ungdomar i Västerbotten fann vi tecken på att salivprov kan vara tillräckliga för att analysera bakterier kopplade till parodontit – ett fynd som presenterades i Mark Lindholms doktorsavhandling. I samarbete med forskare vid Karolinska Institutet har vi dessutom identifierat ett tidigare okänt toxin och möjlig virulensfaktor hos bakterien Filifactor alocis. I ett bredare forskningssamarbete, där även kollegor från Institutionen för molekylärbiologi ingår, har vi visat att Aggregatibacter actinomycetemcomitans – en bakterie kopplad till aggressiva former av parodontit – kan dödas av sin närmaste släkting Aggregatibacter aphrophilus via ett så kallat typ VI-sekretionssystem. Eftersom A. aphrophilus, som också den finns i munnen, inte är associerad med sjukdomen, väcks frågan: skulle den kunna bidra till bättre munhälsa?
– Jag är uppvuxen i Brån utanför Vännäs och gick min grundutbildning vid Umeå universitet, där jag också disputerade i molekylärbiologi 1999. Efter en postdoktorsperiod vid Karolinska Institutet har jag varit verksam inom odontologi vid Umeå universitet i snart två decennier.
– Intresset för bakterie–värd-interaktioner växte fram mot slutet av grundutbildningen, om jag minns rätt. Jag hade turen att få fördjupa mig i ämnet redan som doktorand under handledning av professor Bernt Eric Uhlin – och det har fortsatt vara ett centralt spår i min forskning sedan dess.
Filifactor alocis må vara en oral patogen, men den ser snäll och "hjärtlig" ut vid odling
BildJan Oscarsson lab