NYHET Fredagen den 16 oktober bjöd Umeå universitet och MIMS in till jubileumssymposiet Excellence by Choice med flera framstående forskare och ledare inom livsvetenskaplig forskning. Prisbelönta Emmanuelle Charpentier inspirerade genom att berätta om sin revolutionerande forskning och den kraftfulla upptäckten av den ”genetiska saxen” CRISPR-Cas9.
– Vad är det som möjliggör banbrytande forskning? Vad attraherar den kommande generationen forskare? Det är två fundamentalt viktiga frågor för forskningens framtid som kommer att diskuteras här idag under symposiet.
Med dessa ord inledde Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet, fredagens jubileumssymposium i en välfylld Aula Nordica. Inbjudna talare var internationella forskare och ledare inom forskningsorganisationer med fokus på rekrytering och stöd för nydaning inom livsvetenskaplig forskning.
Samarbete
– nyckeln till framgång
Först på scen var professor Iain Mattaj, som 2013 utsågs till hedersdoktor vid Umeå universitet. Han är föreståndare för European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i Heidelberg, och har fungerat som både rådgivare och stöd när det gäller att etablera och utveckla Nordic EMBL Partnership for Molecular Medicine, där Umeå universitets MIMS – The Laboratory for Molecular Infection Medicine Sweden – utgör en svensk nod. Iain Mattaj lyfte den viktiga frågan ”hur ska vi organisera oss för att stimulera banbrytande forskning?”, och berättade om fördelarna med det nära forskningssamarbetet inom den internationella och framgångsrika EMBL-organisationen.
Näst på tur var Jörg Hacker, professor vid German National Academy of Sciences Leopoldina, Tyskland, och också hedersdoktor vid Umeå universitet. Han gav i sitt tal en översikt över den globala utmaningen vi står inför inom infektionsområdet, både när det gäller politiskt samarbete och medicinsk forskning, och lyfte då särskilt fram vikten av Umeå universitets framstående infektionsforskning.
Umeå – det bästa stället för forskning
Infektionssjukdomar är en stor framtida utmaning för vårt samhälle. MIMS har genom internationell rekrytering av unga forskare utvecklat framstående forskning inom detta fält vid Umeå universitet. Det senaste tillskottet är forskningsledare Andrea Puhar, som i sin forskning studerar mag- och tarmbakterier. Under jubileumssymposiet berättade hon om varför hon ville flytta till Umeå och börja forska just här. Några anledningar hon lyfte var att MIMS är ett etablerat och ambitiöst forskningscentrum med platt organisation och kreativa forskarkollegor, här finns ett universitetssjukhus och dessutom är Umeå en internationell och ung stad med goda förbindelser – ”det är helt enkelt det bästa stället för forskning!”.
Prisad forskning
Eftermiddagens andra pass inleddes med att rektor Lena Gustafsson presenterade pristagaren till Umeå universitets EC Jubileumspris 2015 – The MIMS Excellence by Choice programme – professor Emmanuelle Charpentier. Med 6 miljoner kronor i gemensam donation från Kempestiftelserna och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, kommer programmet under 2016–2019 erbjuda unga utländska forskare att bedriva postdoktoral forskning under två år vid Umeå universitet i anknytning till forskargrupper som leds av Emmanuelle Charpentier och andra forskare vid MIMS. Priset kommer att överlämnas av H.M. Konung Carl XVI Gustaf under lördagens högtidsceremoni.
– Det är väldigt roligt att kunna hedra Emmanuelle Charpentier för hennes banbrytande forskning under universitetets jubileumsår. Vi är väldigt glada för att hon är fortsatt knuten till Umeå universitet, sa Lena Gustafsson och hoppas att priset ska inspirera och bidra till nya möjligheter för nuvarande och framtida forskargenerationer.
Genetisk sax
På plats att introducera åhörarna till den högaktuella forskningen kring CRISPR-Cas9 och genmodifiering fanns Ernst-Ludwig Winnacker, professor vid Universitetet i München, som själv forskat om virus- och cellinteraktioner.
Pristagaren och festföremålet Emmanuelle Charpentier, gästprofessor vid Umeå universitet och sedan 2009 forskningsledare vid MIMS, var en av de första internationella rekryteringarna till MIMS.
Genom upptäckten av den relativt snabba och lättanvända ”genetiska saxen” CRISPR-Cas9, ligger hon bakom ett biomedicinskt forskningsgenombrott med stor tillämpningspotential inom det biologiska och det medicinska området.
Under eftermiddagen berättade hon om bakgrunden till sin framgångsrika forskning, och framhöll vikten av den stimulerande forskningsmiljön och de utmärkta förutsättningar för forskning som finns vid MIMS och Umeå universitet, inte minst för unga forskare.
Siste talare var Dirk Heckl, junior forskningsledare vid Hannover Medical School, Tyskland. Han förklarade på vilket sätt CRISPR-Cas9-verktyget har varit en oerhörd tillgång för hans forskning om leukemi, både när det gäller att effektivisera forskning och reducera kostnader.
Den avslutande paneldebatten, ledd av moderatorn Anna Nilsson Vindefjärd, Research!Sweden, innehöll intressanta frågeställningar om vilka förutsättningar som behövs för att stimulera kreativitet och framgångsrik forskning.
Forskningsfrihet, långsiktigt förtroende att utveckla egna forskningsprojekt, bra lärare och internationellt samarbete var några faktorer som nämndes som svar.
Förutom Emmanuelle Charpentier, Andrea Puhar och Ernst-Ludwig Winnacker, medverkade också Anna Överby Wernstedt, forskningsledare vid MIMS, och Bernt Eric Uhlin, föreståndare vid MIMS i debatten.
Foto: Johan Gunséus
Redaktör: Camilla Bergvall