Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 juli 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 16 apr, 2020

Kan naturen skapa litteratur?

NYHET "Men hur små poeter finns det egentligen?", frågar sig poeten Eva-Stina Byggmästar i diktsamlingen med samma titel. Är det möjligt att tänka sig att fjärilen och kronbladet själva skriver in sig i dikten? Och om vi bestämmer oss för att betrakta skönlitteraturen som en relation mellan människor och andra varelser, vad händer då med litteraturvetenskapen? De är frågor Jenny Jarlsdotter Wikström ställer i avhandlingen "Materiella vändningar. Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar".

– Min avhandling handlar om litteratur, men också om allmängiltiga filosofiska frågor. Hur ska vi leva tillsammans med andra varelser, hur ska vi förstå vad naturen är för något, och hur ska vi förstå vår egen sårbarhet, säger Jenny Jarlsdotter Wikström och fortsätter:

– Den sista frågan är ju särskilt aktuell just nu, när ett virus sätter livet på paus för hela samhället. Att vi är så här sårbara och har så lite kontroll är ju inte bara praktiska frågor, utan också existentiella sådana.

Vad betyder det om också litteraturvetenskapen måste ta hänsyn till etiska krav som handlar om miljö?

Författarskapen som Jarlsdotter Wikström går i dialog med sträcker sig över lång tid och över landsgränser. Den finlandssvenska Henry Parland föddes 1908 och dog bara 22 år gammal. Det är hans enda roman Sönder, skriven i omkring 1930, som avhandlingen undersöker.

Clarice Lispector (1922–1977) är en av de mest kända författarna från Brasilien och i avhandlingen är hennes experimentella roman Levande vatten från 1973 i fokus. Den svenska poeten Aase Bergs (f. 1967) mammatrilogi från mitten av 00-talet ägnas ett kapitel, som särskilt handlar om just moderskap.

Den finlandssvenska poeten Eva-Stina Byggmästar (f. 1967) leker med olika sätt att beskriva naturen – som en erotisk plats, till exempel – och om det handlar avhandlingens sista analyskapitel.

Den materiella vändningen

De texter som avhandlingen tar som en filosofisk språngbräda ut mot frågor om hur människans relation med naturen kan förstås förenas i att de alla ger naturen, ting eller objekt en egen uttrycksförmåga. Föremål, växter och själva naturen får alltså eget liv i dem.

Parallellt med texterna undersöker Jarlsdotter Wikström en fåra i det samtida teoretiska landskapet som kan kallas för ”den materiella vändningen”, som fått ge avhandlingen dess titel. Den innefattar ekokritiska, posthumanistiska och feministiska perspektiv som kommer med krav på att tänka annorlunda om materia, ting och skala.

Naturen skriver in sig själv

Syftet med avhandlingen är att granska möjligheterna med denna teoretiska vändning. Vad kan ett sådant intresse för det materiella betyda just för litteraturvetenskapen, är frågan hon ställer sig. Men frågan kan inte besvaras på något entydigt vis.

– Den teoretiska vändningen mot miljöfrågor ställer till med problem för litteraturvetenskapen. Det är ju människor som skriver böcker om naturen. Men om vi tror den materiella vändningens tänkare är det inte bara människor som skriver böcker.

– Naturen skriver in sig själv i människors verk på olika vis. Vad betyder det om också litteraturvetenskapen måste ta hänsyn till etiska krav som handlar om miljö? Och på vilka sätt kan det ske? Det vrider och vänder jag på i avhandlingen.

Avhandlingen Materiella vändningar. Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar finns publicerad digitalt

Pressbild

Om disputationen

Fredag 17 april försvarar Jenny Jarlsdotter Wikström, i ämnet litteraturvetenskap, sin avhandling Materiella vändningar. Läsningar av Parland, Lispector, Berg och Byggmästar.

Disputationen äger rum klockan 10.15 i Humanisthuset, Hörsal G, Umeå universitet. Opponent är Amelie Björck, Södertörns högskola.