NYHET I en ny rapport analyserar Sofia Lundberg och Tom Madell under vilka förutsättningar det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling i syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i näringslivet. Den huvudsakliga slutsatsen i rapporten är att offentlig upphandling i teorin kan användas för att främja kvinnors företagande - men att det i praktiken är svårt.
Sofia Lundgren, Handelshögskolan, och Tom Madell, Juridiska institutionen har på uppdrag av Tillväxtanalys skrivit en rapport om offentlig upphandling som verktyg för att främja jämställdhet i näringslivet.
Bild Malin GronborgOffentlig upphandling är i första hand ett sätt att organisera köp av varor och tjänster. Men både internationellt och nationellt ses det också som ett politiskt styrmedel för att driva på en samhällsförändring. Ett område som länge varit i fokus för just det är miljöfrågor. I ett nytt politiskt fokusområde undersöks det hur upphandling kan användas som medel för att skapa ökad jämställdhet och därigenom bidra till en mer könsbalanserad företagsstruktur.
På uppdrag av Tillväxtanalys har Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan, och Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, skrivit en rapport där de studerar under vilka förutsättningar det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling i syfte att främja jämställdhet i näringslivet. I rapporten undersöks också olika upphandlingsformer och frågan om hur exempelvis lagen om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen om valfrihetssystem (LOV) påverkar möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för företag som ägs och drivs av kvinnor. Studien analyserar inte själva målet – att skapa ett mer jämställt näringsliv – fokus är i stället hur man konkret kan använda offentlig upphandling för att bidra till det målet.
Rapportens huvudsakliga slutsats är att offentlig upphandling, givet sin omfattning och sitt strategiska handlingsutrymme, i teorin och under mycket specifika villkor, kan användas för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors företagande, men att detta i praktiken är svårt.
– En av förklaringarna finns i att det svenska och europeiska upphandlingsregelverket har sitt centrum i säkerställande av öppen konkurrens, transparens och likabehandling. Detta gör det svårt att på ett juridiskt hållbart sätt rikta åtgärder direkt mot könssammansättning i ägande och ledarskap, förklarar Tom.
– Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det svårt att motivera detta som ett styrmedel. Andra styrmedel – som exempelvis skatter, subventioner eller avgifter – är sannolikt mer träffsäkra och kostnadseffektiva för att nå mål riktade mot ett mer könsbalanserat näringsliv. Som bäst kan offentlig upphandling förmodligen ses som ett komplement till andra styrmedel, menar Sofia.
I rapporten lyfts även att valfrihetssystem (LOV), som ofta används inom vård och omsorg, kan vara mer attraktiva för mindre företag.
Detta är ett nytt politiskt fokusområde där det behövs mer forskning och djupare analyser. Inom projektet ”Jämställd upphandling - juridiska och ekonomiska perspektiv på frågan om den offentliga upphandlingen kan driva omställning av ett obalanserat näringsliv?” kommer dessa frågor analyseras vidare.
