Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon
Publicerad: 07 dec, 2020

Avhandling: Komplext samband mellan kost och cancer

NYHET Sambandet mellan vad vi äter och risken att få cancer tycks komplext. Gener och ren slump spelar in, liksom livsstil. En hypotes har varit att viss kost ger inflammation som i sin tur ökar risken för cancer. En ny avhandling kunde dock inte bekräfta hypotesen om inflammation som huvudsaklig orsak till sambandet mellan mat och cancer.

Text: Ola Nilsson

– Det verkar som att kostens samband med sjukdomar handlar om fler underliggande faktorer som vi inte har kunnat fånga upp i våra studier, snarare än om att viss kost ger inflammation, säger Stina Bodén, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper.

I avhandlingen undersöktes kostmönster och risken för hjärtinfarkt, respektive cancer, utifrån hur deltagarna hade rapporterat att dom äter. Sammantaget visade studierna att kostmönstren i viss mån kan bidra till utvecklingen av hjärtinfarkt och vissa typer av cancer hos män. För kvinnorna i studierna sågs inte samma samband.

Kostmönster som anses ge mindre inflammation hade liknande svaga samband till minskad cancerrisk som kostmönster baserad på hälsosam så kallad medelhavskost. Särskilt förvånande var att sambandet var så svagt mellan kost och kolorektalcancer, det vill säga cancer i tjocktarm eller ändtarm. Det är cancerformer där beläggen annars är tämligen starka för kostens betydelse. Att sambandet i denna studie var svagt, kan bero på underliggande faktorer som inte har fångats upp.

I en delstudie undersöktes om nivåer av CRP, så kallad snabbsänka, påverkade risken för framtida  kolorektalcancer. CRP är ett vanligt sätt att mäta generell inflammation i kroppen. Det visade sig att det inte gick att se något samband mellan CRP och kolorektalcancer. Däremot sågs förhöjt CRP i närtid innan diagnos hos en grupp patienter som diagnosticerades med mer framskriden kolorektalcancer.  Men det kan också tolkas som inflammatoriska effekter av en cancer under utveckling. CRP verkar alltså inte kunna användas som metod för att tidigt förutspå risk för kolorektalcancer.

– Resultaten ska inte tolkas som att det är lönlöst att äta hälsosamt. Kosten har betydelse, det vet vi, men mekanismerna bakom kan vi inte uttala oss så tvärsäkert om, även om inflammation tycks kunna förklara en liten del. Att äta en kost rik på grönsaker, frukt, fullkorn och fibrer, att röra på sig regelbundet och hålla en hälsosam vikt är fortsatt viktiga budskap eftersom det ger många hälsofördelar, oavsett bakomliggande biologiska mekanismer, säger Stina Bodén.

Avhandlingens studier baseras på två stora befolkningsstudier i norra Sverige, Västerbottensprojektet och Monica-studien. Antalet deltagare i de olika delstudierna var från 1500 till 100 000 personer. Utifrån enkätsvar från deltagarna har olika kostmönster studerats mellan deltagare som senare utvecklat hjärtinfarkt eller cancer och deltagare som inte gjorde det. Nivån av inflammationsmarkörer mättes genom blodprov som samlades in flera år före sjukdomsdiagnos.

Stina Bodén kommer från Umeå men bor numera i Lit utanför Östersund där hon också arbetar som dietist.

Till avhandlingen

Om disputationen

Stina Bodén, Institutitonen för strålningsvetenskaper, försvarar fredag 11 december kl. 9.00 sin avhandling: Inflammation och risk för kroniska sjukdomar med fokus på kolorektalcancer och inverkan av kostmönster. Fakultetsopponent Katarina Bälter, Mälardalens högskola, Västerås. Huvudhandledare Bethany van Guelpen.

Kontakt

Stina Bodén
Forskningsassistent
E-post
E-post