Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 maj 2021)

printicon
Publicerad: 09 maj, 2011

Kortisolets roll vid fetma

NYHET Sambanden mellan viktnedgång vid fetma och omsättningen av stresshormonet kortisol i fettväven står i fokus för den avhandling som Kotryna Simonyté försvarar vid Umeå universitet den 13 maj.

Fetma medför en ökad risk för sjuklighet, bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. En ökad andel bukfett (bålfetma) anses särskilt ogynnsamt i detta avseende. Ett kraftigt överskott på stresshormonet kortisol kan bidra till bålfetma och dess komplikationer. Man har därför misstänkt att ett viss kortisolöverskott kan föreligga också vid ”vanlig fetma”. De cirkulerande kortisolnivåerna är dock normala vid fetma. Tidigare forskning från bland annat Umeå har föreslagit att lösningen på denna gåta kan vara vävnadsspecifika förändringar i omsättningen av kortisol.

I perifera vävnader som fett och lever ökar enzymet 11ß-hydroxysteroid dehydrogenas 1 (11ßHSD1) den lokala kortisolkoncentrationen genom att omvandla inaktivt kortison till aktivt kortisol. Hos människor har en uppreglering av 11ßHSD1 i fettväv kopplats samman med fetma, vilket har lett till utveckling av en helt ny typ av läkemedel för att motverka vävnadsöverskottet av kortisol.

I avhandlingen studeras förändringar i kortisolomsättningen, närmare bestämt genuttryck och aktivitet hos 11ßHSD1 i olika vävnader, i samband med uttalad fetma och i samband med viktnedgång. Dessutom undersöks i experimentella studier hur fettrik kost påverkar 11ßHSD1 i fettvävnad och lever. Viktförändringar och ändrad kortisolomsättning i fettvävnad och lever är intimt kopplat. Detta länkar i sin tur till förändringar i fettvävens omsättning av fett och kolhydrater. Troligen är därmed ökad vävnadsspecifik bildning av kortisol en konsekvens av, snarare än en orsak till, fetma. En fettrik kost påverkar kraftfullt uttrycket av 11ßHSD1 i fettväv och lever utan att påverka kroppsvikten.

Fynden öppnar nya vägar att påverka fetma och dess följdsjukdomar, via ändrad omsättning av stresshormonet kortisol i olika organ/vävnader.

Kotryna Simonyté är forskningsassistent och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, enheten för medicin. Hon är engelskspråkig och kan nås på mobil 073-811 94 09
e-post kotryna.simonyte@medicin.umu.se

Fredagen den 13 maj försvarar Kotryna Simonyté, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Alterations in peripheral glucocorticoid metabolism: effects of weight changes (Svensk titel: Effekter av viktförändring på glukokortikoidmetabolism). Disputationen äger rum kl. 09.00 i sal Betula, by. 6M, NUS.
Fakultetsopponent är professor Bo Angelin, Karolinska institutet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-43160