NYHET Philomena Essed var en av keynote-talarna vid Sveriges största genusforskarkonferens "g14 - Att utmana makten" som hölls i slutet av november i Umeå. Philomena lyfte frågan om social rättvisa i en tid av tilltagande nyliberal styrning.
Philomena Essed är professor i kritiska rasstudier, genus- och ledarskapsstudier vid universitetet i Antioch, Nederländerna. Hon fick i samband med sitt besök i Umeå svara på några frågor inför konferensen:
När du hör uttrycket ”att utmana makten” (challenging power), vad kommer du att tänka på då och hur speglas det i ditt anförande? Jag tolkar att utmana makten främst i en nyliberal kontext av ökad individualism och en tilltagande urholkning av kvalitet i arbetet. Att utmana makten är särskilt aktuellt i relation till social rättvisa och hur kvinnligt kodat arbete värderas.
Plenumsessionen du medverkar i heter ”Social Justice and Dignity as Experience and Practice in Leading Change”. Vill du säga något om det?En annan titel skulle kunna vara "Corporate Academia vs Feminism: Social Justice and the Dignity of Work under Attack?" Social rättvisa, eller mer specifikt: jämlikhet mellan könen, har alltid varit hjärtat i det arbete som bedrivs i kvinnorörelser, vid genusvetenskapliga institutioner och i liknande organisationer. Det har gett arbetet en högre mening och ett större värde än att bara sköta ett jobb. Det har fått oss att orka fortsätta. Men vad händer när akademiskt arbete förändras till att mer och mer påminna om en produktionsindustri där kvantitet verkar marginalisera kvalitet? Finns det fortfarande utrymme för social rättvisa? Ryms värdighet inom ramen för kollegial bedömning, piskan att ständigt producera, konstanta utvärderingar och mindre och mindre tid till reflektion? Vilka är implikationerna för kön och genus? Även om titeln anspelar på akademin har mitt anförande ett bredare fokus och går att applicera även på andra arbetsområden i samhället.
Den här konferensen är även öppen för praktiker och aktivister som arbetar för jämställdhet, jämlikhet och lika rättigheter. Vad ser du som det största hindret för att genusforskning ska nå ut till en bredare publik?
Jag är inte säker på vilket det största hindret är, men ett hinder är myten om att jämställdhet redan är uppnådd. Det finns också en myt om att kvinnor kan bli frigjorda när hierarkier i relation till kön/genus, ras/etnicitet, funktionsförmåga och andra faktorer är avgörande för reproduktionen av marknadsekonomier. Det är viktigt för yngre generationer att bibehålla en medvetenhet om att kvinnor har kämpat för sina rättigheter. Det finns alltid en risk att de går förlorade om vi inte är uppmärksamma.
Redaktör: Emma Skog