Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 22 dec, 2021

Krokar arm för ett hållbart Västerbotten

NYHET Omställningen mot en hållbar utveckling innebär nya utmaningar i länet. Under en gemensam partnerskapsdag möttes Umeå universitet och Region Västerbotten för att utforska sätt att möta dem tillsammans, samt dela kunskap och idéer.

Text: Lena Holmberg

Parterna har samarbetat länge. Bland annat inom utbildningen av läkare och tandläkare och inom klinisk forskning.

– Närheten till Norrlands universitetssjukhus ger bra förutsättningar för samarbete med Region Västerbotten. Det regionaliserade läkarprogrammet är exempelvis en lyckad satsning som firar tioårsjubileum nu. Idag ska vi titta närmare på hur vi kan utvecklas mer tillsammans, inledde Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.

För snart tre år sedan beslöt Region Västerbotten och Umeå universitet att ingå ett strategiskt partnerskap för att arbeta mer långsiktigt kring ännu fler angelägna frågor. I första hand kompetensförsörjning, digitalisering och e-hälsa, AI och forskningsinfrastruktur. 

– Tajmingen känns bra. Den kraftiga tillväxten i vårt län, med stora etableringar och investeringar, innebär andra utmaningar än tidigare. Detta gör samverkan både högaktuell och nödvändig, menade Anna Pettersson, regional utvecklingsdirektör. 

Skiftande förutsättningar och utmaningar

Mycket av partnerskapsdagen den 7 december kretsade kring att på olika sätt uppnå hållbar utveckling. Här framhöll båda parterna att förutsättningarna är goda. Västerbotten är känt för att vara en av Europas mest innovativa regioner, med unika natur- och energiresurser som efterfrågas. Vi har relativt billig el i norr tack vare vattenkraften, vilket ger konkurrensfördelar. Många nya industrier växer också fram för att bidra till klimatomställningen, däribland Northvolts batterifabrik.

Men vad konsekvenserna blir av den gröna revolutionen är till stora delar oklart, poängterade Mattias Näsman som forskar inom ekonomisk historia.

– Vi pratar i första hand​ om att få ner koldioxidutsläppen. Men hur fasar vi ut de fossila bränslena? Och hur kommer detta i sin tur att påverka behov av arbetskraft, service och så vidare? Tittar vi på Skellefteå är det långtifrån bara att få in 3 000 nya arbetsföra människor. Northvolt beräknas dessutom kräva 1,3 procent av hela Sveriges elproduktion, sade han. 

Att tillgodose behoven för den nya klimatsmarta industrin kan alltså komma att bli en utmaning i sig.

Niklas Gandal, strateg inom samhällsbyggnad på Region Västerbotten, flikade in att vår roll i den egna och i den globala omställningen inte nödvändigtvis är densamma. Även om vi kan bana väg för en fossilfri fordonsflotta kanske vi inte kan vara först ut själva. 

– Bara för att Northvolt producerar gröna batterier betyder inte det att vi i Västerbotten får elbilar snabbare. Vi måste också ta hänsyn till räckvidd, bygga ut laddningsinfrastrukturen​ i länet etcetera. 

Båda skulle gärna analysera den pågående utvecklingen ur ett forskningsperspektiv. 

– Det vore intressant att dokumentera allt som händer nu och följa upp med forskningsfrågor, för det är ganska unikt. Vad behöver egentligen näringsliv, offentlig sektor och civilsamhället i den gröna omställningen?, sade Mattias Näsman.

Långa avstånd och bristande vårdresurser

Idag ligger norra Sverige i topp i EU:s Social Progress Index. Indexet mäter sådant som har stor betydelse för invånarna – sjukvård, infrastruktur, civila fri- och rättigheter och annat som bygger ett hållbart samhälle.

Likväl brottas vi med dilemman. Inte minst inom hälso- och sjukvården. Att vi bor i en glest befolkad region innebär ofrånkomligen skillnader mellan städer, samhällen och glesbygd. Dessutom finns ett glapp mellan tillgång och efterfrågan vad gäller kompetens, samtidigt som vår åldrande befolkning gör att behoven av vård ökar. Som läget ser ut kommer färre att behöva åstadkomma mer, medan resurserna minskar. 

– Norra sjukvårdsregionen omfattar halva Sveriges yta och har närmare 900 000 invånare. Det ställer höga krav på samverkan och innovation, sade regiondirektör Tommy Svensson.

Här vill Region Västerbotten och Umeå universitet gärna utforska möjligheter till såväl förnyelse som anpassning. Bland annat skulle digitala och mobila lösningar, tillsammans med förändrade arbetssätt, både kunna ha potential att frigöra resurser och kompensera för de långa avstånden.

Enligt Tommy Svensson leder emellertid de ökade kostnaderna och bristande resurserna inom vården till att mindre medel finns tillgängliga för utveckling och innovation i Region Västerbottens budget. Därför blir det allt viktigare att framgångsrikt kunna söka externfinansiering. Exempelvis från EU. 

Ett smörgåsbord av möjligheter

Under dagen berättade Marta Bahta, samordnare inom innovationsledning, om de möjligheter som finns i EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Ramprogrammet har en budget på över 95 miljarder euro och pågår 2021–2027. Dess huvudfokus ligger på att påskynda den gröna och digitala omställningen, säkra en hållbar återhämtning efter coronapandemin och skapa en beredskap inför framtida kriser. 

– Här finns ett smörgåsbord av finansieringsmöjligheter för oss och för samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Region Västerbotten, sade Marta Bahta. 

Hon upplyste också om satsningar särskilt ämnade för forskningssamverkan här i norr. Exempelvis nya Interreg Aurora och Regionalfonden för Övre Norrland (ERUF) som i sin nya form erbjuder medel för insatser kopplade till ett av partnerskapets fokusområden, kompetensförsörjning.

– Det här är en bra start. Nu är det upp till oss alla att ta kontakt med varandra, konkretisera tidiga idéer och planer på samarbeten. Ta chansen att utforska vad vi kan gå vidare med – till nytta för våra organisationer, våra uppdrag och för Västerbotten, avrundade regionala utvecklingsdirektören Anna Pettersson.

Nyfiken på strategiska partnerskapet?

Genom ett antal långsiktiga samarbeten, strategiska partnerskap, vill Umeå universitet dels nå ömsesidig utveckling och dels höja kvaliteten på forskning och utbildning. Att arbeta tillsammans kan också bidra till bättre förståelse för samhällets behov – och till lösningar på dess utmaningar.

Läs mer om universitetets strategiska partnerskap

Ta era goda idéer vidare

Enheten för forskningsstöd och samverkan utlyser upp till 85 000 kronor i såddpengar för att ge idéer till samverkansprojekt mellan Umeå universitet och Region Västerbotten en skjuts.
Ansök senast 18 januari. 

Läs mer om utlysningen