NYHET Per Holms karriär inom kultursektorn rymmer en lång rad framgångsrika initiativ och samarbeten inom flera olika områden: film, musik, litteratur, spel och utbildning. Han har också hunnit med att starta tre egna företag: ett inom projekt och utbildning, ett filmproduktionsbolag och ett bokförlag. Efter 15 år på Humlab går han i pension och ser tillbaka på kulturens roll i hans eget liv och hur den formar samhället.
BildJon Svensson
– För att ett samhälle ska utvecklas behövs idéer. Kulturen är en slags motor – där det finns ett bra kulturliv, finns det också ett bra näringsliv för där vill människor bo och jobba. Umeå är ett bra exempel på det, säger han.
Där det finns ett bra kulturliv, finns det också ett bra näringsliv
För att nämna några av alla de projekt och initiativ som Per har varit involverad i så var han med och startade Göteborgs Skrivarsällskap, han har haft ett filmproduktionsbolag, varit länsfilmkonsulent för Film i Västerbotten och hållit i projektledarutbildningar, bland annat i samarbete med Arbetsförmedlingen. Sedan 2008 har han arbetat på Humlab med olika utvecklings- och samverkansprojekt mellan Umeå universitet och omgivande samhälle, både nationellt och internationellt.
Per är uppvuxen i Tidan utanför Skövde i en arbetarfamilj. Att det skulle bli just en karriär inom kultur var inte helt självklart. Kultur är inget som Per upplever att han är uppvuxen med, han intresserade sig för att läsa böcker först under gymnasiet. Men att lyssna på musik och att se på film har varit ett intresse sedan barndomen.
Lärarna fick ungdomarna intresserade av att söka kunskap genom olika typer av kulturprojekt
Efter gymnasiet flyttade han till Göteborg för att utbilda sig till socionom och jobbade sedan på Ungdomscentrum i Göteborg. Ungdomscentrum var till för arbetslösa ungdomar mellan 16–19 år som inte kom in på gymnasiet eller som inte ville gå gymnasiet. Genom centret fick ungdomarna bland annat praktik- och lärlingsplatser. Men Per upptäckte också att centret använde kultur som ett verktyg för att motivera ungdomarna och stärka deras självkänsla. Det blev också ett sätt för lärarna att väcka ungdomarnas törst på kunskap.
– Om du ska göra en film behöver du skriva ett manus, om du ska sätta upp en teater behöver du räkna ut hur mycket material som behövs till scenkostymerna – lärarna fick ungdomarna intresserade av att söka kunskap genom olika typer av kulturprojekt och det var en ögonöppnare för mig.
Efter åtta år på Ungdomscentrum flyttade Per med sin fru från Göteborg till Umeå som är hennes hemstad. Här läste han litteraturvetenskap vid Umeå universitet. Så småningom fick han ett socionomjobb på socialbyrån och tankarna gick till de ungdomar han hade arbetat med i Göteborg – de måste väl finnas även i Umeå? Han kontaktade Umeå kommun och inledde ett samarbete som varade i fyra år.
– Jag har aldrig varit rädd för att ringa och stöta på. Folk rycks med om man är lite entusiastisk. Men jag har också haft tur att jag har arbetat med människor som har varit grundpositiva och gett mig förtroende så att jag har kunnat växa i min roll.
År 2008 började Per på Humlab på Umeå universitet. Då hade han som uppdrag att jobba med projektet Digitala idéplatser Norr som syftade till att skapa nya företag och arbetstillfällen i regionen. Humlab fungerade som en mötesplats mellan universitet, näringsliv, samhälle och kulturlivet, främst i branscherna film, spel och webb.
Det krävs mod för att våga satsa
Under samma period ringde Per till dåvarande prefekten på Institutionen för kultur- och medievetenskaper. Per hade en idé om ett utbildningsprogram som skulle förbereda studenter för att arbeta med olika typer av kulturprojekt. Han fick senare i uppdrag att skriva en utbildningsplan och 2011 började 18 studenter att läsa på Programmet för kulturentreprenörskap.
– Jag tycker om att se människor utvecklas och att växa. Det krävs mod för att våga satsa så under utbildningen har jag pratat med studenterna om rädsla och mod för att uppmuntra dem att nå sin fulla potential – när du gör aktiva val utvecklas du.
Per har även undervisat löpande på Branschutbildningen för museer och kulturarv, Programmet för medie- och kommunikationsvetenskap, Kulturanalysprogrammet, Manusutbildningen för film och TV, Humanistiska fakultetens forskarskola och projektmetodik fortbildning för personal på Universitetsbiblioteket.