Kulturministern tog emot antologi – granskar politiken mot samer

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) representerade regeringen när hon på torsdagen den 4 mars tog emot den första delen i Sanningskommissionen för det samiska folket under ett fullsatt arrangemang i Rotundan på Umeå universitet. 

BildMattias Pettersson

Sanningskommissionen för det samiska folket är en statlig utredning. Den inrättades år 2021 av regeringen, som ett svar på efterfrågan från Sametinget och ungdomsförbundet Sáminuorra.

Kommissionens syfte är att kartlägga statens politik gentemot samerna i ett historiskt perspektiv, analysera konsekvenserna för det samiska folket och lämna förslag på åtgärder för upprättelse och ett starkare samiskt samhälle.

Den består av tre delar – forskningsantologi, berättelsevolym och huvudbetänkande. Slutbetänkandet ska överlämnas till regeringen den 1 oktober 2026.

Men redan den 4 mars presenterades den första delen – forskningsantologin ”Marken, vattnet, tankarna – konsekvenser för samer av svensk politik” – under ett fullsatt arrangemang som ägde rum i Rotundan på Umeå universitet.

Arrangemanget livesändes också och går att se i efterhand på sanningskommissionens webbplats.

Antologin lämnades över

Under arrangemanget lämnade Lena Nyberg, ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket, över antologin till Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand (M), Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik och ungdomsförbundet Sáminuorras styrelseordförande Sara-Elvira Kuhmunen.

Kulturministern Parisa Liljestrand tackade för bidraget och betonade att hon var glad att få ta emot forskningsantologin tillsammans med Samtinget och Sáminuorra. – Jag tror bestämt att det är genom dialog och samarbete som vi kommer kunna omhänderta och jobba tillsammans i de här frågorna framåt, och som vi också kommer kunna hitta lösningar på svåra frågor, säger hon. 

BildMattias Pettersson

Kulturministern tackade forskarna för deras bidrag och uttryckte att hon nu ser fram emot att få läsa och begrunda antologin i sin helhet.

– Det är kunskap om det förflutna men också kunskap om här och nu, som jag tror blir viktig för oss att ta avstamp i, i vårt fortsatta arbete med att skapa den framtiden som vi alla vill se. Den här forskningsantologin lägger en stabil och gedigen grund för nästa steg i det arbetet, säger Parisa Liljestrand.

Även Sametinget och Sáminuorra ser stort värde i antologin.

– Detta är delar som tillsammans bildar ett tungt och viktigt dokument. Det är viktigt för genom kunskap får man makt, det är tungt för att den kunskap som producerats om oss allt för ofta har skapats utan oss och ibland mot oss, säger Marianne Gråik.

– Förväntningarna inför vad som här startas upp med sanningskommissionens arbete är skyhöga från det samiska samhället, säger hon. 

Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik sa att det samiska folket har skyhöga förväntningar på sanningskommissionen. – Från slutbetänkandets överlämnande är det statens ansvar som ska visa hur relationen till sitt urfolk ska förändas. Vi i det samiska samhället har väntat länge och vi förväntar oss förändringar som berör oss alla samer. Vi i det samiska samhället är redo att bidra, inte som objekt utan som jämbördiga parter i arbetet framöver, säger hon. 

BildMattias Pettersson

Ungdomsförbundet har arbetat med frågan om en sanningskommission i snart 20 år. Att ta emot forskningsantologin som en första del ser styrelseordföranden Sara-Elvira Kuhmunen som historiskt stort.

– Vi från Sáminuorras håll har höga förväntningar. Vi hoppas att detta arbete kan lägga grunden för en ny politik – en politik som bygger på erkännande, rättvisa och respekt, säger hon.

Sara-Elvira Kuhmunen, Saminuorras styrelseordförande, kallade dagen historisk. Hon håller med ministern om samarbete, men ville betona regeringens ansvar. – Jag håller med statsrådet om att dialog och samarbete är viktigt och något som ska genomsyra arbetet. Men det är också ansvar från statens som behöver prioriteras, säger hon. 

BildMattias Pettersson

Forskningsantologin visar också på behovet av mer resurser som är öronmärkta för forskning som rör samisk situation, historia och kunskap.

Behövs ännu mer forskning

Forskningsantologin består av ett 30-tal texter som omfattar ett 20-tal olika ämnesområden, såsom mark- och vattenrättigheter, statlig kontroll och myndighetsutövning, språkpolitik, rasbiologins effekter samt historiska och samtida former av diskriminering. En bred och tvärvetenskaplig forskning som både förklarar bakgrunden till dagens situation för samer och synliggör långsiktiga konsekvenser av statens politik.

Lena Nyberg betonar att för sanningskommissionen framstår det tydligt att det behövs mycket mer kunskap inom många områden som rör samers historia, erfarenhet, relationer till naturen och marken, men även när det gäller områden som språk och kultur.

– Forskningsantologin visar också på behovet av mer resurser som är öronmärkta för forskning som rör samisk situation, historia och kunskap. Okunskapen om samer som Sveriges urfolk är ett allvarligt problem. Okunskapen har många hundra års historia och leder till rasism, utanförskap och dessvärre ett ökande hot och hat. För att motverka utanförskap är det viktigt att få kunskap, säger hon.

Lena Nyberg, ordförande för Sanningskommissionen för det samiska folket lämnar över sanningskommissionens första del till ungdomsförbundet Saminuorras styrelseordförande, Sara-Elvira Kuhmunen och Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik. Flera medier bevakade händelsen.

BildMattias Pettersson

Forskare om deras kapitel

Under arrangemanget närvarade 6 av de 50-tal forskare som bidragit till antologin för att presentera deras kapitel. En av dem var Gudrun Norstedt, historiker vid Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, som forskar på samisk användning av mark och resurser i äldre tid.

Hennes bidrag i antologin fokuserar på hur samiska markrättigheter behandlades vid svenska domstolar före 1800-talet. Kunskap som är användbar för att förstå nutiden.

– Jag valde att medverka i antologin eftersom mitt specialområde, samisk historisk markanvändning, är något som man måste ha viss kunskap om för att kunna förstå de konflikter om mark och vatten som existerar i dag, säger Gudrun Norstedt.

Gudrun Norstedt, historiker vid Umeå universitet, berättade om sitt kapitel "Rättigheter inför rätta: det svenska rättsväsendets behandling av samiska rättigheter till land och vatten före 1800".

BildMattias Pettersson

På plats fanns även Charlotta Svonni, doktor i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning med fokus på samisk utbildning. Även hon hör till Várdduo.

– Jag ser det som ett ansvar att bidra med forskningsbaserad kunskap till kommissionens arbete. Genom att samla forskningsbaserade analyser kan antologin tydliggöra strukturer och mönster som inte alltid är synliga i enskilda berättelser, men som är avgörande för att förstå de långsiktiga konsekvenserna av politiken, säger hon.

Jag hoppas att forskarantologin ska bidra till en fördjupad och mer nyanserad förståelse av hur statliga beslut och utbildningspolitiska reformer har påverkat samer över tid.

Hennes bidrag handlar om utbildning, som har haft en central betydelse i relation till det samiska folket. Förutom skolans grundläggande uppdrag, det vill säga kunskaper om olika ämnen, har nomad- och sameskolan även förmedlat föreställningar om vad samisk identitet är och vilken roll samer har i samhället. Men antalet kursplaner som är specifika för samisk utbildning har minskat drastiskt, i dag finns enbart en kursplan och den rör samiska språk.

– Jag hoppas att forskarantologin ska bidra till en fördjupad och mer nyanserad förståelse av hur statliga beslut och utbildningspolitiska reformer har påverkat samer över tid, säger Charlotta Svonni.

– I ett vidare perspektiv hoppas jag att hela sanningskommissionens arbete ska bidra till ett kunskapsbaserat erkännande av statens ansvar och skapa underlag för långsiktiga förändringar och ökat samiskt självbestämmande i samiska frågor, säger hon.

Charlotta Svonni doktor i historia vid Umeå universitet berättade om sitt kapitel "Vad staten ville lära samer 1956–2011".

BildMattias Pettersson

Forskningsantologin är som nämnt den första delen. I höst kommer en berättelsevolym där 300 samer från olika delar av landet vittnat om sina egna och sina förfäders erfarenheter av att vara same i Sverige. Slutbetänkande kommer att överlämnas i september och hela Sanningskommissionen för det samiska folket ska vara färdigt den 1 oktober.

Panelsamtal på Bildmuseet

På Bildmuseet, som är en del av Umeå universitet, finns en utställning som skapats för att uppmärksamma sanningskommissionen. Under eftermiddagen den 4 mars hölls ett panelsamtal om konstens roll i formulerandet av personliga och kollektiva sanningar kopplat till sanningskommissions arbete.

I panelen satt Anneli Bäckman, curator, Gunlög Fur, ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket, Sara-Elvira Kuhmunen från Sáminuorra och Monica L Edmondson, konstnär. Moderator var Moa Sandström.

Panelsamtalet går att se i efterhand på sanningskommissionens webbplats.

Läs mer om utställningen ”Art and Truth-Telling" på Bildmuseets webbplats.

Kulturminister Parisa Liljestrand i samtal med Sametingets styrelseordförande Marianne Gråik.

BildMattias Pettersson