Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 januari 2021)

printicon
Publicerad: 14 sep, 2015

Kunskaper används på flera sätt när elever diskuterar hållbarhet

NYHET När gymnasieelever diskuterar hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet gör de två saker samtidigt. Dels skapar de ytterligare förståelse om den specifika fråga de diskuterar. Dels arbetar de med att framställa sig själva och den värld de lever i på ett acceptabelt sätt. Det senare påverkar meningsskapandet kring den fråga eleverna diskuterar, visar Katarina Ottander i sin avhandling vid Umeå universitet.

Naturvetenskaplig undervisning som utgår från samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll ökar elevers intresse för naturvetenskap och blir därför allt vanligare i naturvetenskaplig undervisning. Katarina Ottander vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, har studerat hur elever i små grupper diskuterar två hållbarhetsfrågor; världens matförsörjning och världens energiförsörjning. Elevdiskussionerna studerades utifrån tre aspekter, hur hållbarhetsfrågorna blir begripliga för eleverna, hur de använder sina kunskaper i naturvetenskap, samt hur demokratiskt deltagande i samhället framställs.

Eleverna belyser hållbarhetsfrågan från flera perspektiv i sina diskussioner och förhandlar om olika dilemman som uppstår, till exempel människans vilja att äta gott samtidigt som det kan ge en större miljöpåverkan, vilket ses som negativt.

– Att flera perspektiv kommer fram i undervisningen brukar pekas ut som en förutsättning för att eleverna ska få möjligheter att skapa sig en egen uppfattning i frågan, säger Katarina Ottander.

Avhandlingen visar också att eleverna, troligen omedvetet, använder sätt att tala som gör att dilemman löser sig eller blir osynliga i diskussionerna. Eleverna sätt att leva, den västerländska livsstilen, pekas indirekt ut som skulden till många miljöproblem. Därför handlar elevernas diskussioner mycket om att framställa sig själv och sitt sätt att leva som åtminstone skapligt, menar Katarina Ottander.

Eleverna använder sina kunskaper i naturvetenskap på ett mångfacetterat sätt i sina diskussioner, bland annat för att skapa sig ökad förståelse om de hållbarhetsfrågor de diskuterar, och använder många förmågor som betonas i ämnes- och kursplaner.

– Eleverna använder också sina kunskaper till att bedöma och värdera olika handlingar. Det sker således ett kunskapande både i och om naturvetenskap i elevernas diskussioner, säger Katarina Ottander. Men, kunskaper i naturvetenskap används också till att ge auktoritet till sina egna ståndpunkter och/eller förminska andra och andras ståndpunkter.

Samtidigt som eleverna skapar sig en ökad förståelse för hållbarhetsfrågan de diskuterar framställer de vanliga människor som maktlösa i förhållande till samhällsutvecklingen. Eleverna lägger dock ett stort ansvar på individen att göra de rätta valen och agera ”gott”, visar avhandlingen.

– Nästa utmaning för skolan i dessa undervisningssituationer är att ta hänsyn till elevernas ”andra projekt”, nämligen möjligheten att få skapa sig en bild av sig själv och sin situation som OK, kanske till och med bra, säger Katarina Ottander.

Fredag den 18 september försvarar Katarina Ottander, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”Gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling: meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande”. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal N360, Naturvetarhuset, Umeå universitet. Opponent är professor Leif Östman, Uppsala universitet.

Avhandlingen är elektroniskt publicerad

För mer information, kontakta gärna:

Katarina Ottander, institutionen för naturvetenskaperna och matematikens didaktik, Umeå universitetTelefon: 090-786 62 91, 076 771 6372
E-post: katarina.ottander@umu.se

Pressfoto för nedladdning

Redaktör: Anna-Lena Lindskog