NYHET Kvicksilver når vår miljö främst genom luftföroreningar. Men hur mycket miljön påverkas beror på en lång rad faktorer, allt från växtlighet till klimat. Inom en och samma sjö eller myr kan kvicksilverhalterna variera avsevärt. Det visar Johan Rydberg, Umeå universitet, i sin avhandling.
Kvicksilver är starkt giftigt och kan utgöra en hälsorisk för både människor och djur, bland annat genom höga halter i fisk. – Frågan är var, och under vilka förutsättningar, som kvicksilver kan komma att utgöra ett allvarligt miljöproblem. För att ta reda på detta måste vi veta vad som styr hur kvicksilver lagras och transporteras i miljön, säger Johan Rydberg.
Han har i sin avhandling studerat halter av kvicksilver i torvmark och sjösediment, det vill säga det material som ansamlas på en sjös botten.
Med utgångspunkt från 83 sedimentprover har han visat att mängden kvicksilver och metylkvicksilver varierar inom en och samma sjö.
– Höga halter kvicksilver finns dels i områden av sjöns botten där det finns mycket organiskt material och dels i områden med mycket finkorniga mineralpartiklar, så kallad silt. I områden med grövre mineralpartiklar, det vill säga sand, är halterna av kvicksilver däremot betydligt lägre. För metylkvicksilver är halten högre i de djupare delarna av sjön och i områden där det finns mycket svavel.
En och samma myr påverkas också på olika sätt beroende på hur vegetationen skiljer sig åt. – I den myr som jag undersökt är halterna av kvicksilver lägre, både i torv och levande mossa, i den öppna delen av myren jämfört med de delar av myren där det växer ljung och skvattram, berättar han.
Det här beror troligen på en kombination av två faktorer. Riset utgör en större yta mot omgivande luft och tar därigenom upp mer kvicksilver ur luften. Dessutom gör mer solljus och mer vatten i den öppna delen att en större del av det nedfallna kvicksilvret återgår till luften som gas.
I avhandlingen har han dessutom undersökt hur klimatet under vissa förutsättningar kan påverka hur mycket kvicksilver som transporteras till en sjö från den omgivande marken. Den sjö som han studerat ligger i Abisko, i ett område med en tinande palsamyr, det vill säga en myr där torven ständigt är frusen. När isen tinar påverkas torvens stabilitet.
– Vi har sett att mängden kvicksilver som hamnar i sjöns sediment ökar då myren tinar, säger Johan Rydberg.
I avhandlingen har han även påvisat att det kvicksilver som finns i sjösediment stannar där det ligger. Därför går sjösediment också att använda för att studera hur belastningen av kvicksilver förändrats över tiden i ett historiskt perspektiv.
Johan RydbergTelefon: 070-55 25 902
E-post: johan.rydberg@emg.umu.se
Fredagen den 14 januari försvarar Johan Rydberg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Studies of an elusive element – processes that influence the net retention of mercury in lake sediments and peatlands. Svensk titel: Studier av ett flyktigt element – processer som påverkar retentionen av kvicksilver i sjösediment och torvmark.Disputationen äger rum kl 10.00 i Sal KB3A9 (lilla hörsalen), KBC-huset.
Fakultetsopponent är Dr. Carl H. Lamborg, Dept. of Marine Chemistry and Geochemistry, Woods Hole Oceanographic Institute, USA.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-38424
Redaktör: Karin Wikman