NYHET Efter hetaste sommaren i Europa publiceras i Lancet Public Health en rapport som belyser vilka konsekvenser klimatförändringen kan få för människors hälsa i Europa, men också att hälsofördelar finns om takten ökas i klimatomställning och klimatanpassning. I rapporten understryks att snabba åtgärder krävs.
Detta är den första publikationen från det nystartade Lancet Countdown Europe, ett samarbete mellan 44 europeiska forskare.
Maria Nilsson, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa
BildMattias Pettersson- Den kan ses som en varningsklocka för europeiska regeringar, hälso- och sjukvårdsledningar och andra beslutsfattare att ta till sig i arbetet för att skydda människors hälsa, säger Professor Maria Nilsson, ordförande för Lancet Countdown i Europa och medlem i Lancet Countdowns globala styrgrupp, vid institutionen för Epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
I rapporten beskrivs omfattande, redan existerande hälsoeffekter i Europa genom en ökad exponering för extrema väder- och klimathändelser, ökad risk för att smittas av infektionssjukdomar, värmerelaterade sjukdomar och dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar.
Mellan 2000-talets första två årtionden (2000-2009 jämfört med 2010-2019) ökade exponeringen för värmeböljor med 57 procent i genomsnitt, med lokala ökningar på mer än 250 procent.
Klimatet har ändrats så att risken för spridning av infektionssjukdomar som denguefeber, malaria, vibrioinfektioner och West Nile-viruset växer i Europa.
Den fortsatta förbränningen av fossila bränslen ledde till 117 000 dödsfall år 2020 till följd av exponering för luftföroreningar (PM2,5), mest från transportsektorn.
Nästan 60 procent av 197 undersökta städer i Europa rapporterade att klimatförändringarna hotar hälso- och sjukvården eller folkhälsan, med värmerelaterade sjukdomar identifierade som den största klimatrelaterade hälsorisken.
- Covid-19-pandemin har utan tvekan visat oss på behovet av att skydda européernas hälsa, men nu ser vi att klimatförändringarnas ökande hälsoeffekter sätter ytterligare press på hälso- och sjukvården både på kort och lång sikt. För att klara det behöver vi klimat- och miljömässigt hållbara hälsosystem med resurser och beredskap för att minska nuvarande och framtida hälsoeffekter, säger Maria Nilsson.
