NYHET – Jag har länge sagt att det borde byggas mer inne på campus, både bostäder och annat. Campus utan bostäder är ovanliga internationellt, där det vanliga är en blandning, säger professor Lars Westin, föreståndare för Cerum, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet.
Lars Westin, som i ett tidigt skede av Campusplaneringen förespråkade just fler bostäder och mer blandning på campus, samt att öppna upp för viss biltrafik, har annars skäl att vara nöjd över den nya Campusplan som innehåller just detta.
Att SFS (Sverige Förenade Studentkårer) rödlistat Umeå med hänsyn till bostadssituationen är inte enbart av ondo, säger han.
– Det positiva är förstås att många vill till Umeå universitet för att läsa. Men om listningen beror på bostadsmarknaden inte fungerar, då är det ett problem. Och i Umeås fall är det nog både-och.
– Sedan kan man nog inte som ny student räkna med att få det ideala boendet direkt vid terminsstart. Oftast brukar det lösa sig efter några månader. Men om bostadsbristen varar till slutet av terminen är det ett tecken på underkapacitet, så byggverksamheten har inte hållit den takt som behövs.
– Bristen på studentboende har delvis att göra med Akademiska hus tidigare hållning, säger han, och menar att både universitetet och kommunen borde driva på mer för att få fastighetsförvaltare som kan och vill hantera olika typer av byggnader – såväl forsknings- och undervisningslokaler, som bostäder, kontor och affärslokaler. Sådant kan ge synergier, positiva effekter för både studenter, anställda och andra.
– Som exempel är Universums stora kök outnyttjat större delen av dygnet. Om man bygger på Universum med 3–4 våningar för till exempel bostäder för studenter och gästforskare, skulle man kunna erbjuda både frukost och middag, istället för att ha ett stort kök som nästan bara lever upp under lunchtimmen.
Och han ser inga risker med att släppa några områden som varit reserverade för universitetets expansion till bostadsbyggande.
– Vi behöver inte mer mark, campus är så glest bebyggt – samtidigt som den alltmer digitaliserade forskningen inte har så stora lokalbehov.
Något han däremot skulle önska är fler forskningsinstitut, gärna fristående. Kanske i samarbete med en privatiserad Handelshögskola, som kan hysa en företagsinkubator för samhällsvetenskap och humaniora?
– Det är aningen knepigt med en stad där forskningen i många fall är monopoliserad inom ramen för en i många avseenden traditionellt styrd statlig myndighet. Centrala strukturer inom Umeå universitet har sina rötter i sextiotalet.
– Man skulle till exempel kunna tänka sig att andra myndigheter som Tillväxtverket och Trafikverket – som har forskningsnära delar – kan lokalisera sig i staden och utgöra en del i ett fristående byggforskningsinstitut i Umeå. Då i nya samarbeten med konsultföretag som Sweco och Tyréns, som båda expanderat i Umeå på senare år eller andra aktörer på bygg-, finans- och fastighetsmarknaden.
– Umeå skulle också kunna bjuda in internationellt verksamma universitet att etablera forsknings- och undervisningsenheter i staden. Det kunde ge en större mångfald av tankar och en rörligare arbetsmarknad för forskare i staden.
Redaktör: Michael Nordvall