NYHET Det nyligen upptäckta vraket på havsbotten visade sig vara i utmärkt skick. 70 meter långt, 155 år gammalt och helt orört. Med hjälp från Umeå marina forskningscentrum har marinarkeologer nu undersökt fraktångaren Annie, och förhoppningen är att fartyget ska klassas som fornlämning
BildPatrik Höglund
För cirka ett år sedan fick Patrik Höglund, forskningssamordnare på Statens maritima och transporthistoriska museer, reda på att ett nytt vrak hittats utanför Umeå. Det var ett stort fartyg som föreföll att vara kulturhistoriskt värdefullt och det beslutades om en arkeologisk undersökning. Den första dykningen genomfördes av marinarkeologer i maj, med hjälp av Umeå marina forskningscentrum som bistod med båtar och personal.
- Ganska snabbt kunde vi konstatera att det var ett välbevarat vrak. Det var 70 meter långt, skrovet var intakt, och det mesta av lasten och utrustningen var också bevarad, säger Patrik Höglund.
Maskintelegrafen på vraket Annie finns fortfarande kvar.
BildMikael FredholmVraket var det engelska ångfartyget Annie, byggd 1877 i Sunderland. En dag år 1891 hade Annie lastat trä i Sävenäs utanför Skellefteå och var på väg till Sutton Bridge i Lincolnshire, England. Men strax öster Ängesön utanför Umeå gick något fel i navigeringen. Annie gick på grund med svåra bottenskador som följd, och hon började ta in vatten. En bärgning påbörjades, men skadorna var för stora och dagen efter grundstötningen gick hon till botten. Ombord fanns 18 besättningsmän, men alla överlevde.
- Det som gör det vraket unikt är dels att det är väldigt tidstypiskt. Det är ånga och stål. Men det är också att allt finns i sin riktiga miljö, prylar finns kvar och fartyget är fortfarande fullastat med timmerplank. Dessutom ligger det så pass grunt att det går att dyka på, vilket är positivt, säger han.
Välbevarade detaljer på vraket Annie.
BildPatrik HöglundNu upprättas en vård- och skyddsplan för vraket. Förhoppningen är sedan att Annie ska klassas som fornlämning. Patrik Höglund ser gärna att fler får chansen att ta del av vraket, som ligger på 30 meters djup.
- Det vore toppen om man kunde placera en ankringsboj i nära anslutning till platsen. Då skulle man både slippa risken för att vraket skadas av ankare, dels skulle dykare ha en lina att följa för att komma ner på rätt plats.
Samarbetet med Umeå marina forskningscentrum fortsätter, och längre fram är det dags för nya dykningar från forskningsfartyget Botnica.
- Att jobba med UMF har varit väldigt värdefullt. Fartyget Botnica och den mindre båt som vi haft tillgång till är ändamålsenliga, och personalen har en viktig kompetens och egna erfarenheter av dykarbeten.