Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 maj 2021)

printicon
Publicerad: 01 dec, 2010

Maskar lär oss förbättra cancerbehandling

NYHET Den lilla rundmasken C. elegans kan användas som modellsystem för att förbättra cancerbehandlingen med vissa cellgifter, visar Oskar Hemmingsson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 10 december.

I avhandlingen beskrivs ett sätt att öka tumörcellers känslighet för de cellgifter som baseras på metallen platina (cisplatin, carboplatin och oxaliplatin) och som används mot en rad tumörsjukdomar, till exempel äggstockscancer, testikelcancer, tjocktarmscancer och vissa typer av lungcancer. Många tumörer svarar bra på medlen till en början men utvecklar motståndskraft (resistens) efter en tid. Den forskning som ligger bakom avhandlingen syftar till att finna sätt att motverka denna ökade motståndskraft.

Resultaten i avhandlingen visar att tumörceller blir ungefär dubbelt så känsliga för platinabaserade cellgifter om man blockerar proteinet ASNA1. Motståndskraftiga celler innehåller mer av just detta protein. För att förstå hur ASNA1 skyddar tumörer mot cellgifter studeras det i rundmasken C. elegans (Caenorhabditis elegans; bilden nedan). Den är millimeterlång, genomskinlig och lätt att studera i mikroskop. Det är också relativt enkelt att förändra maskens gener, och den innehåller motsvarigheter till 60 procent av generna hos människan. C. elegans har tidigare används som modell för att ge kunskap om viktiga cellfunktioner, till exempel programmerad celldöd (apoptos). I den här avhandlingen visas för första gången hur den kan användas för att förstå hur platinabaserade cellgifter påverkar människor.

Det visar sig att de maskar som saknar ASNA1 är betydligt mer känsliga för platinacellgiftet cisplatin. Den mänskliga ASNA1-genen kan direkt ersätta maskens motsvarande gen, vilket visar att ASNA1 fungerar på samma sätt i maskar och människor. Det är känt sedan tidigare att ASNA1 påverkar insulin och avhandlingen visar nu att proteinet dessutom påverkar tillväxt och programmerad celldöd i tumörceller. En blockering av ASNA1 leder till ökad känslighet för cisplatin, utöver (och inte beroende på) proteinets påverkan på insulin, tillväxt och programmerad celldöd. Det betyder att en sådan blockering skulle kunna höja olika tumörers känslighet för cellgifter, minska deras tillväxt och öka deras programmerade celldöd.

Oskar Hemmingsson växte upp i Örnsköldsvik och Härnösand men bor numera i Umeå där han arbetar som läkare vid kirurgkliniken, Norrlands universitetssjukhus. Han är doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap och kan nås på mobil 070-719 75 48
e.post oskar.hemmingsson@surgery.umu.se

Fredagen den 10 december försvarar Oskar Hemmingsson, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ASNA1 and cisplatin resistance – studies in C. elegans and in human tumor cells.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Mef Nilbert, Lunds universitet.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37661