Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 januari 2021)

printicon
Publicerad: 17 okt, 2016

Matematikuppgifter är svåra att läsa

NYHET Anneli Dyrvold visar i sin avhandling att om de ord som används i PISA skiljer sig mycket från de ord elever är vana vid i svenska matteböcker medför det en risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas i PISA. Avhandlingen belyser också ett behov av undervisning om hur man läser matematikuppgifter.

– Vi ser det som självklart att elever från skolstarten stegvis får lära sig läsa naturligt språk men när det gäller matematikens språk så tenderar vi att anta att elever genom att lära sig räkna också självklart lär sig läsa matematik. Min forskning visar på egenskaper i uppgiftstext som är svåra att läsa och som det dessutom är viktigt att kunna läsa som del i en matematikförmåga. Därför är det viktigt att elever faktiskt får stöd i att utveckla en sådan matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.

I sin avhandling presenterar hon forskningsresultat som visar att matematikuppgifter kan vara svåra att läsa och att denna svårighet i vissa fall är rimlig i uppgifterna och i andra inte. Om matematikuppgifter innehåller ovanliga ord som dessutom är ovanliga i matematikböcker medför det risk att läsförmåga och inte matematikförmåga testas i prov.

Däremot visar forskningen att till exempel uppgifter med många olika betydelserelationer mellan ord, bilder och symboler är svåra men att det ingår i en matematisk läsförmåga att tolka dessa uppgifter. En sådan läsförmåga ingår rimligen i det som i skolans kursplaner kallas kommunikationskompetens och ett matematikprov förväntas därför testa denna kompetens.

– Elever får i matematikämnet lära sig viktiga matematikord och att dessa behöver beröras i undervisningen kan förstås intuitivt. Däremot, när det gäller att lära sig läsa matematiktext med både diagram och symboler är det inte lika självklart hur elever bäst lär det. Därför är mina resultat som visar på en komplexitet i betydelserelationer i uppgiften viktiga som en del i att förstå vad som ingår i en matematisk läsförmåga, säger Anneli Dyrvold.

De uppgifter som studerats är PISA matematik och svenska ämnesprov i matematik för årskurs 9. Avhandlingens slutsatser baseras på statistiska analyser av relationer mellan olika typer av egenskaper i uppgiftstexten och hur svåra uppgifterna är att läsa och lösa.

Läs en digital publicering av avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:

Anneli Dyrvold, Institutionen för matematik och matematisk statistikTelefon: 090-786 53 75, 070-674 33 49
E-post: anneli.dyrvold@umu.se

Pressbild för nedladdning. Foto: Ingrid Söderbergh

Anneli Dyrvold är uppvuxen i Örnsköldsvik. Hon har tidigare studerat till lärare vid Mittuniversitetet – i campus Härnösand och Sundsvall. Efter lärarutbildningen arbetade hon som lärare matematik och naturkunskap på gymnasiet i Örnsköldsvik.

Om disputationen:

Fredagen den 21 oktober försvarar Anneli Dyrvold, Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Difficult to read or difficult to solve? The role of natural language and other semiotic resources in mathematics tasks. Svensk titel: Svårt att läsa eller svårt att lösa? Aspekter av svårighet i relation till naturligt språk och andra semiotiska resurser i matematikuppgifter.Disputationen äger rum klockan 10.00 i MIT huset, sal MA121.
Fakultetsopponent är Professor Candia Morgan, Institute of Education, University College London.

Redaktör: Ingrid Söderbergh