"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-03-09 Uppdaterad: 2024-02-07, 14:08

Miljöhistoriska perspektiv på omställning och hållbarhet i Arktis

NYHET Janina Priebe, Arctic Five Chair i miljöhistoria vid Umeå universitet, presenterade miljöhistoriska perspektiv på omställning och hållbarhet i Arktis vid konferensen Arctic Science Summit 2023 i Wien.

Arctic Science Summit är en stor internationell vetenskapskonferens kring arktiska frågor där forskare och beslutsfattare från hela världen möts. Den sätter strålkastarljuset på de mest kritiska frågor som Arktis står inför. Janina Priebe, Arctic Five Chair i miljöhistoria vid Umeå universitet, deltog och presenterade vid konferensen i Wien 20–24 februari 2023.

Varför ville du åka till konferensen?

Jag reste till konferensen för att träffa nya potentiella samarbetspartners och för att presentera min egen forskning som Arctic Five Chair. Tillsammans med min kollega Hanna Lempinen från University of Lapland, Rovaniemi, ledde jag också en session om hållbarhetsomvandling i Arktis. Vårt mål var att lyfta fram samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning om denna intensiva men också komplicerade förändringsfas som pågår i de arktiska regionerna. Som idéhistoriker är jag naturligtvis också intresserad av att förstå de historiska sammanflätningarna och tidigare visioner om förändring, eftersom de har betydelse för hur vi tänker om framtiden och hur vi utvecklar styrningen.

Vad pratade ni om på konferensen? 

I min Arctic Five Chair-presentation talade jag om mitt pågående samarbete (https://arcticfive.org/2022/06/10/priebe/). Vi tittar på omvandlingar i samband med energiomställningen i olika arktiska regioner som är "perifera" i den meningen att de tillhandahåller resurser för behov och efterfrågan på andra håll. För närvarande handlar denna dynamik i resursutnyttjandet om "ren energi", t.ex. vid mineralutvinning i norra Sverige eller vid avveckling av traditionell torvenergi i norra Finland. Mitt eget fall handlar om vattenkraft på Grönland. Det är den viktigaste källan till förnybar energi på Grönland och förser mer än hälften av befolkningen med energi i de större bosättningarna längs kusten. På senare tid har man talat om vattenkraft inte bara som billig energi som finansierar ekonomisk och politisk självständighet från Danmark utan också som en del av Grönlands globala ansvar att bidra till hållbarhet. Den blir en hävstång på en annan nivå eftersom ekonomisk, ren energi kan locka till sig industriell verksamhet som behövs för att stödja de globala hållbarhetsmålen. Jag undersöker de historiska visioner som har varit kopplade till vattenkraft på Grönland, visioner som har cirkulerat sedan 1920-talet - cirka 70 år innan det första vattenkraftverket byggdes.

Den här forskningen är en del av ett större projekt, "Peripheral Visions" (https://www.umu.se/nyheter/10-miljoner-till-projekt-om-framtida-energiutmaningar-_11192034/), där vi utforskar energiomställningen i perifera arktiska områden. Dessa områden står nu i fokus för den offentliga och politiska debatten som Nordens nya centrum. Energiresurser och material från dessa platser används dock för att tillgodose efterfrågan och behov på andra platser, antingen direkt (i form av energiproduktion) eller indirekt (i form av batterier eller metall). Vi vill sammanföra berättelser om omvandling från olika arktiska regioner, såsom norra Sverige och norra Finland, i vårt Arctic Five-samarbete.

Min kollega Hanna Lempinen och jag var de som ledde en session om olika aspekter av hållbarhetsomvandling, och vi hade forskare som presenterade sitt arbete om ämnen som omvandling av ekonomiska relationer i kanadensiska och grönländska samhällen. Andra talare talade om hur modeller för samproduktion av kunskap mellan vetenskap och samhälle kan bidra till att göra samhällen mer rättvisa.

Vad fick du för intryck av konferensen och hur gick den?

Jag var imponerad av nivån på diskussionen och det genomtänkta engagemanget under konferensen. Jag fick positiv återkoppling och inbjudningar att följa upp gemensamma forskningsintressen. Jag är särskilt glad över att jag fick kontakt med forskare som påpekade hur mitt arbete är relaterat till andra frågor som jag inte hade tänkt på tidigare, men som tydligt kommer in i bilden när jag undersöker historien om storskalig infrastruktur i perifera arktiska områden. Detta är spännande vägar för nya potentiella samarbeten och nya forskningsfrågor för att få bättre resultat och mer omfattande insikter från forskningen. Upplevelser som dessa - t.ex. utbyte av tankar efter en presentation - är så viktiga aspekter av fysiska möten, och de försvinner så ofta vid onlinekonferenser när deltagarna loggar ut från Zoom-mötet.

Kostnaderna för resor och deltagande täcktes av Arktiska centrumets strategiska medel.

Kontakt

Janina Priebe