NYHET Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan och Umeå marina forskningscentrum vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.
Bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor kan gynnas av klimatförändringar. På bilden syns bakterier runt ett möjligt värddjur (en ciliat).
BildKarolina ErikssonKarolina Eriksson och hennes forskarkollegor har kartlagt förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier (så kallade patogener) och deras nära släktingar i våra vatten. Särskilt har de tittat på bakterier som kan överleva fagocytosen, den mekanism som våra immunceller använder för att oskadliggöra bakterier. Resultaten visar att det finns gott om sådana bakterier i både sötvatten och vatten med högre salthalt och att det finns en risk att vissa av dessa kan främjas av klimatförändringar.
– Många bakterier som kan överleva fagocytosen kan orsaka allvarlig sjukdom i människa som exempelvis kolera, pest och legionärssjuka. Med hjälp av nya tekniker kan vi särskilja dessa ifrån deras nära släktingar, säger Karolina Eriksson.
Patogener förekommer naturligt i miljön, ofta inuti amöbor och andra organismer. Men det har länge varit oklart i vilka vatten de finns och hur de gynnas – kunskap som är viktig för förståelsen av hur de kan smitta människor och orsaka sjukdomsutbrott.
Karolina Eriksson.
BildJenny RehnmanEn central upptäckt i studien är att vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten. Humifieringen ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning.
– Både norra Östersjön och många sjöar påverkas redan idag av humifiering, vilket påverkar hela ekosystemen då de gynnar bakterier framför de organismer som lever av solens energi, säger Karolina Eriksson.
Särskilt bakteriesläktet Legionella visade sig ha högre förekomst i norra delen av Östersjön samt i inflöden till sjöar där vattnet är humifierat. Ökad humifiering kan i framtiden även leda till mer järn och lägre pH-värde, något som patogenen Pseudomonas aeruginosa visade sig vara tålig mot, till skillnad från många andra icke-patogena bakterier.
Forskarna identifierade även de organismer i miljön som kan vara värddjur till dessa bakterier. Det ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med ekosystemet, vilket är ett komplext och outforskat område.
I sin avhandling visar Karolina Eriksson hur potentiella patogener kan identifieras och studeras i sina naturliga livsmiljöer. Om metoden kombineras med miljöövervakning kan vi upptäcka vilka miljöfaktorer som främjar dessa bakterier.
– Kontinuerlig och utökad miljöövervakning gör det möjligt att förebygga och agera mot potentiella hot och kan därför vara ovärderlig för samhällets beredskap mot sjukdomar från bakterier så som Vibrio och Legionella, men även mot nya sjukdomar från andra bakterier.
Karolina Erikssons har utfört sitt forskningsprojekt i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Fredagen den 8 december försvarar Karolina Eriksson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln Bakterier som undkommer predation: Vattenlevande patogener och deras släktingar. Disputationen äger rum klockan 9.00 i sal SAM.A.280. Fakultetsopponent är Klaus Jürgens, IOW Tyskland.
Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller organisation och syftar till att förena nytta för både samhället och den externa parten samtidigt som en utbildning av nya högkvalitativa forskare sker. Doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket. Forskarskolan är öppen för alla discipliner och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.
