NYHET En smart app för bokning av grupprum för studenter – kopplad till sensorer som styr ventilation, värme och belysning just när rummen används. Det är en av idéerna för ett mer hållbart campus som studenter på masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet kläckt under ett projektarbete.
Att låta naturen sköta sig själv när grönytor inte används är ett sätt att främja biologisk mångfald på campus, föreslår Nadine Peels och Jenny Ojala.
BildAnna-Lena Lindskog– Vi tänker att universitetet kan ta hjälp av till exempel ingenjörsstudenter för att utveckla en sådan app, säger studenten Tuva Elingstam. Precis som vi kollat på hållbarhet på campus, kan man involvera fler utbildningar i det arbetet. Det känns som att man gör något viktigt när man får vara med och påverka på riktigt.
Under en kurs på masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet får studenterna gruppvis borra djupare i olika aspekter på hållbarhet på campus. Under en postersession redovisade de sina arbeten, bland annat inför universitetets miljösamordnare.
En grupp har undersökt hur den biologiska mångfalden på campusområdet skulle kunna främjas.
Många skulle nog säga att Umeå universitets campus är grönt, men hur kan den biologiska mångfalden bli större?
– Jag hade nog samma åsikt när vi började projektet att campus är väldigt grönt, säger Nadine Peels. Men, flera av de gröna områdena är stora fält närmast skogen som inte används särskilt mycket, det är bara öppna gräsytor.
På masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet har studenterna fått arbeta i projekt med olika aspekter på hållbarhet på campus. Fr v Selma Skoglund ställer frågor under redovisningen, till höger om henne Ilse Olsson, Heidi Burdett, programansvarig, och Lisa Redin, miljösamordnare på Umeå universitet.
BildAnna-Lena LindskogDet är viktigt att studenter och forskare kan använda naturen på området integrerat i lärandet
Där skulle man kunna låta fälten växa fritt som blommande ängar och bara klippa ytorna när de ska användas till sport- och studentevent, föreslår studenterna. Deras förslag handlar mycket om att göra mindre, att låta naturen sköta sig själv på utvalda områden. Det behöver inte vara prydliga rabatter och gräsmattor överallt. Genom att till exempel lämna en del löv och pinnar på marken, och lägga ut stockar här och där, kan fler växter och insekter trivas.
– En av utmaningarna är att få alla intressenter att dra åt samma håll, säger Nadine Peels. Akademiska Hus vill hålla campus fint och prydligt, samtidigt som det är viktigt att studenter och forskare kan använda naturen på området integrerat i lärandet. Campus ska ju inte se ut som en vildmark, så frågan är hur vi ändå kan använda alla ytor för biologisk mångfald.
– När studenter tillfrågas om lokaler tycker de att större bord, whiteboards och utrymmen att äta lunch i är viktiga, säger Ilse Olsson. Till vänster Jasmin Mannelqvist.
BildAnna-Lena LindskogMånga studenter klagar över brist på grupprum, där de kan plugga tillsammans. Det är ofta fullbokat, men också vanligt att rum inte utnyttjas för att de som bokat inte dyker upp.
Tuva Elingstam, Jum Krolikowski och Selma Skoglund tog del av statistik över bokningarna – och fann till sin förvåning att grupprummen på campus bara utnyttjas till 50 procent. Trycket på rummen är högt mitt på dagen, men morgnar, sena eftermiddagar och kvällar står många rum tomma.
– Vi har gjort en massa research och pratat både med studenter och de på universitet som styr hur bokningssystemet funkar och hur vi använder våra hus, berättar Tuva.
En enkät visade att många studenter önskar större variation i rumsstorlek, bekvämare möbler, fler rum nära där de har sina lektioner, bättre ventilation och framför allt ett smidigare bokningssystem. Det senare skulle en lösning med ”internet of things” kunna fixa, föreslår gruppen.
Sensorer i rummen skulle kunna känna av när människor är där och anpassa ventilation och värme efter det, liksom belysning utifrån hur ljust eller mörkt det är utanför. Sammankopplat med bokning via en app, där man snabbt kan hitta tomma rum på en karta, skulle det göra att rummen utnyttjas mer effektivt. Ett system som på något sätt belönar studenter som bokar på mindre attraktiva tider, skulle också kunna sprida användningen bättre över dagen, resonerar de.
– Att investera i smarta system för grupprumsbokning kan också lösa andra problem i byggnaderna som ventilation, säger Selma Skoglund. Till vänster Tuva Elingstam.
BildAnna-Lena LindskogEn tredje grupp har fokuserat på byggnaderna på campus. Om Umeå universitet ska klara att bli klimatneutralt till 2045, måste utsläppen av koldioxid från byggnaderna minska i betydligt högre takt än hittills, konstaterar de.
Renovering av befintliga byggnader är utsläppssynpunkt att föredra framför att bygga nytt. Men, campus senaste tillskott Aurora som bland annat rymmer tentamenslokaler, kan ses som en förebild, tycker gruppen. Materialval, ventilations- och energilösningar har renderat byggnaden högsta miljöcertifiering, Miljöbyggnad Gold.
– Det har gjorts väldigt många medvetna val för att öka hållbarheten på kort och lång sikt, både ur sociala och miljömässiga perspektiv, säger studenten Ilse Olsson.
Att sätta sig in i vilket klimatavtryck de olika byggnaderna på campus innebär och vilka utsläppskällorna är har varit den största utmaningen i projektet, säger hon. Många byggnader är i behov av renovering framöver. Det innebär stora kostnader, men samtidigt en chans att hitta mer effektiva lösningar för värme och ventilation som tar universitetet snabbare mot klimatmålen.
I projektet har grupperna också identifierat att studenter generellt behöver få större kunskaper om hållbarhet och vad universitetet gör för ökad biologisk mångfald och hållbarhet.
– När vi gjorde vår enkät svarade många att de gärna lär sig mer om det via skyltar och informationstavlor, säger Ilse Olsson. Jag tror att det är viktigt att man får lära sig mer om byggnaden man är i kopplat till något större, ett globalt hållbarhetsmål eller mål som universitetet har.
Läs mer om masterprogrammet i miljövetenskap och hållbarhet
Jum Krolikowski och Jurgi Irurieta har djupdykt i hur byggnader på campus kan bli mer hållbara, till exempel när det gäller energieffektivitet.
BildAnna-Lena Lindskog