Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 10 feb, 2009

Motstånd vardag för kvinnor som driver företag

NYHET Allt fler kvinnor startar företag, ofta inom vård, utbildning och omsorg. Men entreprenörerna upplever ofta ett motstånd från politiker, offentlig sektor och allmänhet, menar Jaana Kurvinen vid Umeå universitet.

De senaste 15 åren har antalet privata företag ökat drastiskt inom vård, utbildning och omsorg, och allt fler insatser görs för att öka kvinnors företagande. Men ofta framförs också kritik för att privata behandlingshem, äldreboende och vårdinrättningar drivs i privat regi med vinstsyfte. Jaana Kurvinen vid Umeå universitet har i sin avhandling tagit reda på varför kvinnor med bakgrund i offentlig sektor startar eget.

– Den främsta anledningen är inte att tjäna pengar, utan att kunna utöva sina yrken på ett bra sätt. Entreprenörerna har ofta en stark drivkraft och många idéer om hur verksamheten kan bli bättre, men har inte haft möjlighet att genomföra dem i sina tidigare anställningar, menar Jaana Kurvinen.

Ett gemensamt tema för företagarna hon har intervjuat är motstånd. Som anställd i offentlig sektor möter deras egna initiativ och vilja att agera motstånd. Under start och drift av företag kommer motståndet från samma sektor, med dess normer och negativa attityder till privata verksamheter.

– Min tolkning är att motståndet har ursprung i både ekonomi och ideologi. Det kan handla om att privatägda företag anses påfrestande på kommunernas ekonomi, eller synen att utbildning, vård och omsorg bara ska utföras av offentlig sektor.

Entreprenörer utövar också själva motstånd i mötet med de starka manliga normer som råder när de ska skapa sig identiteter som företagsledare. Det yttrar sig i att de definierar om rollen som företagsledare. För entreprenörerna i studien tog det lång tid att identifiera sig med rollen, och en del av dem gör det fortfarande inte. Entreprenörerna i den här studien marginaliseras och osynliggörs för att de är kvinnor och driver en viss typ av företag.

– Men marginaliseringen beror också på att entreprenörerna själva håller en låg profil, eftersom det finns en negativ attityd hos offentlig sektor, politiker och allmänhet mot att tjäna pengar på vård, utbildning och omsorg, säger Jaana Kurvinen, som vill nyansera bilden av företagare för att fler lättare ska kunna identifiera sig med rollen.

Hon menar att en slutlig poäng i avhandlingen är att motstånd i entreprenöriella processer också kan förstås som något konstruktivt och produktivt.
– Motståndet som entreprenörerna mötte under tiden som anställd resulterade i att de startade egna företag.

Jaana Kurvinen har intervjuat 15 entreprenörer från Gävleborgs län. Exempel på företag som ingår i studien är behandlingshem, friskola, vårdinrättning, äldreboende, massagemottagning, gynekologmottagning och psykologmottagning.

Fredagen den 13 februari försvarar Jaana Kurvinen, Handelshögskolan och Genusforskarskolan vid Umeå universitet, samt institutionen för ekonomi, Högskolan i Gävle, sin avhandling med titeln Imitation och omtolkning - entreprenörers identifieringsprocesser ur ett genusperspektiv. Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal C, Samhällsvetarhuset och sänds via telebild till Högskolan i Gävle. Fakultetsopponent är docent Malin Tillmar, Linköpings universitet.

Kontaktuppgifter: Jaana Kurvinen,
E-post: Jaana.Kurvinen@hig.se
Telefon: 026-648 936

E-publicering av avhandling

Redaktör: Camilla Bergvall