Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Muskelsmärta och trötthet på ryggmärgsnivå

NYHET Signalerna från enskilda muskelfibrer till ryggmärgen kan avslöja bakgrunden till kroniska muskelsmärtor, framgår av den avhandling som Ivana Kalezic försvarar vid Umeå universitet den 12 november.

Muskeltrötthet förekommer överallt i vardagslivet. Den kan betraktas som ett akut förändrat tillstånd av det motoriska beteendet som påverkar prestationsförmågan eller – tvärtom – som ett positivt fenomen för att skydda muskelvävnaden från skador till följd av för kraftig användning. Naturen verkar ha utvecklat ett antal mekanismer för att hålla muskelstyrkan på bästa möjliga nivå under olika faser av tröttheten; på så sätt motverkas dess effekter.

Studier av dessa mekanismer kan ge viktiga insikter i de processer som det centrala nervsystemet använder för att optimera prestationsförmågan hos våra muskler. Dessutom kan sådana undersökningar också avslöja vilka processer som inte fungerar vid långvarigt repetitivt arbete, en välkänd bidragande faktor vid uppkomsten av kronisk muskelsmärta.

I avhandlingen undersöks bland annat muskeltrötthetens effekter på motoriska enheter inom en viss muskel. Aktiva motoriska enheter fungerar inte bara isolerat när de utsätts för trötthet, utan de kan påverka varandra och ändra egenskaperna hos inaktiva enheter. Huvuddelen av arbetet ägnades åt studier av det reflexinflöde i tunna muskelfibrer som framkallas av muskeltrötthet och vilkas roll är att justera de motoriska signalerna på ryggmärgsnivå. Dessa mekanismer är viktiga för den motoriska kontrollen av uttröttade muskler.

Resultaten ger en kvantitativ uppskattning av storleken, tidsförloppet samt riktningen hos dessa förändringar. Funktionellt sett betyder det att det motoriska svaret skulle kunna minskas, särskilt i kombination med påverkan av andra faktorer, t.ex. stress som kan leda till grövre kontroll av motoriken och rubbningar i koordinationen.

Det visade sig också att nervsignalsinflödet från tunna inåtledande fibrer som utsätts för muskeltrötthet är inte begränsat till ett segment av ryggmärgen, utan kan sprida sig över några segment. Det ger stöd åt hypoteser om att utvidgning av området för upplevd kronisk muskelsmärta delvis kan bero på en spridning av känsligheten mellan olika segment. Alla de studerade processerna kan spela en stor roll för att förstå uppkomsten av muskeltrötthet, rubbningar i rörelseapparaten, försämrad koordination och till slut kronisk muskelsmärta.

Ivana Kalezic är verksam vid Belastningsskadecentrum i Umeå
Tel. 090-10 60 22, e-post: ikc@hig.se

Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet, samt Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle, och har titeln Experimental studies of spinal mechanisms associated with muscle fatigue. Svensk titel: Experimentell undersökning av muskelsmärt och trötthet relaterade mekanismer på ryggmärgsnivå.

Disputationen äger rum kl. 13.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet i Umeå. Fakultetsopponent är professor Vito Enrico Pettorossi, Dipartimento di Medicina Interna, Sezione di Fisiologia Umana, Perugia, Italien.

Redaktör: Hans Fällman