NYHET
Att börja studera behöver gå ihop med livet i övrigt. För många i norra Sverige kan en studieplats och gemenskap på hemorten göra stor skillnad. När Umeå universitet åter mötte lärcentra i norr handlade samtalen om hur de tillsammans kan förbättra förutsättningarna för studier utanför campus – och vilka hinder som återstår.
I slutet av oktober samlades ett drygt dussin representanter från lärcentra mellan Gällivare och Kramfors på campus i Umeå. En av dem var Therese Söderström, utvecklingsstrateg vid Campus Örnsköldsvik. Där möter personalen både distansstudenter och studenter som pendlar till Umeå.
– Vi tycker att vi arbetar med Umeå universitet varje dag. Vi är liksom samlingspunkten för högre utbildning i Örnsköldsvik, så studenterna vänder sig till oss hela tiden, sade hon.
Universitetsdirektör Hans Wiklund lyfte särskilt lärcentras betydelse för de omkring 30 procent av universitetets studenter som pluggar på distans.
– Vi ser ett värde i att studenter och lärare möts på campus. Men vi behöver också nå dem som av olika anledningar inte har möjlighet att läsa här. Därför är armkroken med er så viktig, betonade han.
– De flesta studenter vi möter har koppling till Umeå universitet. Därför känns det betydelsefullt att vi har börjat samarbeta närmare och att våra erfarenheter tas till vara, sade Therese Söderström, utvecklingsstrateg vid Campus Örnsköldsvik. Här tillsammans med kollegan Ida Landfors.
BildLena Holmberg
”Man får ståpäls när man tänker på det”
Vad möjligheten att bo kvar kan betyda blev tydligt när Linda Wahlqvist från Medicinska fakulteten presenterade Umeå universitets decentraliserade vårdutbildningar. Med medel från en regeringssatsning kan studenter som antagits till bland annat sjuksköterske- och barnmorskeprogrammen ansöka om att läsa stora delar av sin utbildning på hemorten. Även praktiken ordnas i närheten, så långt det går.
– Jag vet exempelvis en ensamstående trebarnsmamma i Vilhelmina som berättat att hon aldrig skulle ha kunnat utbilda sig till sjuksköterska annars. Man får ståpäls när man tänker på det!
Av de 13 studenter som antogs vid det första intaget på det decentraliserade sjuksköterskeprogrammet hösten 2023 har 12 tagit examen. Enligt Johan Danielsson från Campus Lycksele har studenterna där också gått vidare till arbete. På orten samarbetar lärcentrum med lasarettet och vården kring sjuksköterskestudenterna.
– Vi vill ju att de ska ses hos oss. Det är viktigt att studenterna träffas tidigt och får ett lokalt sammanhang, förklarade han.
Satsningen har finansiering till och med 2030. Flera deltagare uttryckte hopp om en fortsättning och efterlyste liknande möjligheter inom andra utbildningar. Samtidigt konstaterade utbildningsledare vid universitetet att ekonomin redan har tvingat fram neddragningar av både programplatser och korta kurser.
Vem finns bakom den svarta rutan?
Hur märker en lärare att någon har kört fast när studenten bara syns som initialer i en svart ruta på skärmen? Det var en av frågorna i en workshop med doktoranden Helena Bonnevie, som forskar om lärares digitala relationskompetens.
– Relationer försvinner inte i digital undervisning, men förutsättningarna ändras.
Hon beskrev hur lärare arbetar för att fånga upp behov och signaler som kan vara svåra att uppfatta genom en skärm. Ett mejl till någon som inte hörts av på ett tag kan öppna för ett samtal om hur studierna går. Någon kommer lättare till tals i en mindre samtalsgrupp, medan en annan känner sig obekväm med kameran på. Studenten behöver känna sig sedd utan att känna sig utpekad.
Therese Söderström lyfte att lärare på vissa utbildningar i Örnsköldsvik undervisar studenter i klassrummet och på distans samtidigt.
– Det är knepigt att hantera. Många efterfrågar stöd och kompetensutveckling i hybridundervisning, förklarade hon.
Samtalet handlade också om hur lärcentra kan fungera som komplement. Där kan studenter mötas, plugga tillsammans och få stöd av personal på plats – även när själva undervisningen sker via nätet.
Tentamen närmare hemmet
För den som läser på distans kan en tenta på campus innebära en lång resa. Frågan om att kunna skriva digital tentamen närmare hemmet engagerade redan vid fjolårets träff. Nu kunde Peter Hörnemalm, som lett universitetets utredning, presentera resultatet.
Ett förslag är att distansstudenter ska kunna tentera på en annan godkänd tentamensplats utan att som i dag behöva ange särskilda skäl. Utredningen föreslår också att Umeå universitet börjar tillåta digital tentamen på exempelvis lärcentra.
– Men för att detta ska vara möjligt krävs vissa organisatoriska och resursmässiga förändringar, konstaterade han.
Peter Hörnemalm, enhetschef vid Studentcentrum, presenterade förslag från universitetets utredning om tentamen på annan ort. Han lyfte den ökade användningen av AI som ett skäl till att fler salstentamensplatser kan behövas, även utanför campus.
BildLena Holmberg
Från lärcentra fanns en önskan om att komma vidare snabbare.
– Jag upplever att ni är lite sena på bollen. Vi har otroligt många digitala tentor med andra lärosäten och det fungerar hur bra som helst, menade Therese Söderström.
Peter Hörnemalm förklarade att Umeå universitet hittills varit mer restriktivt med digital tentamen på annan ort, bland annat av hänsyn till rättssäkerheten.
Frågan om vem som ska stå för kostnaderna väckte också diskussion. I Örnsköldsvik och Kramfors betalar studenten en avgift för tentamensservice, medan flera andra lärcentra erbjuder den kostnadsfritt. Det innebär att villkoren för studenten kan skilja sig åt beroende på bostadsort.
Något beslut är ännu inte fattat. Fakulteterna ska få lämna synpunkter på förslagen innan universitetsledningen tar ställning.
Lättare att hitta varandra
Lärcentra möter både människor som vill studera och arbetsgivare som behöver rekrytera. Tomas Lilja, studie- och yrkesvägledare i Åsele, lyfte inlandets stora behov av utbildad arbetskraft och svårigheten att hitta rätt väg in till universitetet.
– Vi vet inte alltid vem vi ska kontakta, sade han.
Deltagarna önskade bland annat digitala informationsträffar om kommande utbildningar och fler möjligheter att möta lärare och utbildningsansvariga på hemorten. Under dagen bjöd Humanistiska fakulteten in till samtal med sina studierektorer, medan Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten efterfrågade tips på arrangemang där de skulle kunna medverka.
Lärcentras lokala kontakter kan i sin tur komma till nytta i det karriärcentrum som Umeå universitet håller på att bygga upp tillsammans med Umeå kommun. Malin Burström och Peter Hörnemalm presenterade planerna för verksamheten, där studenter bland annat ska kunna få karriärvägledning och stöd i jobbsökandet.
– Det vore jättebra om ni kunde hjälpa oss att synliggöra den här möjligheten att koppla ihop studenter med arbetsgivare som erbjuder examensarbeten, deltidsjobb eller uppdrag till uppsatser, sade Peter Hörnemalm.
Flera deltagare ville också att lärcentra i norr lyfts fram tydligare redan i informationen vid kursstart. För den som börjar läsa på distans kan en studieplats, andra studenter och någon att fråga finnas närmare än väntat.