NYHET Sedan 1996 ingår Sverige i Arktiska rådet och vissa av Sveriges nordliga områden ses ibland som arktiska. Men vad innebär det? Nu presenteras resultat från Sveriges första samhällsvetenskapliga och humanistiska arktiska forskningsprogram på ett öppet symposium i Stockholm.
Forskningsprogrammet Mistra Arctic Sustainable Development (MASD) fokuserar på nordligaste Europa – norra Norge, Sverige, Finland och nordvästra Ryssland. Även om dessa områden ofta har börjat ses som ”arktiska” så skiljer sig Nordeuropa en hel del från andra arktiska områden:
– I norra Europa har statsmakter och näringsintressen från syd interagerat med befolkningar i nord under en mycket längre tid än i många andra arktiska områden. Skogsnäringen har till exempel funnits i norra Skandinavien sedan 1300-talet, säger Carina Keskitalo, vetenskaplig ledare för MASD.
– Detta gör att man kanske inte oproblematiskt kan beskriva norra Europa på samma sätt som man beskriver andra nordliga områden. I stort sett alla näringar i regionen är väl institutionaliserade och bygger på starka historiskt utvecklade mönster för resursanvändning och intressen – samt till exempel konflikter kring markanvändning som går långt tillbaka i tid, säger Carina Keskitalo.
Syftet med forskningsprogrammet har varit att kartlägga hur förutsättningarna för markanvändning och industri i det här området har sett ut genom historien och fram till idag, och på så sätt klargöra förutsättningarna för framtida styrning av naturresursfrågor i regionen.
Huvudfinansiär är Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra, som genom åren bidragit med cirka 30 miljoner kronor. Med stöd av denna resurs har forskarna lovat att på fyra år öka kunskapen om hur den historiska utvecklingen och dagens situation både styr och begränsar möjligheterna för bättre naturresursanvändning och planering i de nordligaste delarna av Europa. På frågan om hon tycker att de har lyckats med detta, svarar Carina Keskitalo ja:
– Vi har varit så många forskare från så många olika samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner, som tidigare inte jobbat tillsammans på det här sättet. Samarbetet har gjort det möjligt att samla kunskap som normalt inte är tillgänglig på det här sättet.
Vad är det viktigaste resultatet från MASD?
– Att vi kan analysera utvecklingen från 1300-tal till idag i flera olika naturresurssektorer, och se hur den historiska utvecklingen av en sektor till och med påverkar vad som kan göras idag – och i framtiden, säger Carina Keskitalo.
Forskningsprogrammet Mistra Arctic Sustainable Development (MASD), koordineras sedan fyra år tillbaka av Arcum, Arktiskt centrum vid Umeå universitet. Mer än 30 forskare är inblandade i forskningsprogrammet, som nu går nu in i sin slutfas. Förutom Umeå universitet (institutionen för geografi och ekonomisk historia och statsvetenskapliga institutionen) kommer forskarna även från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och miljö- respektive fredsforskningsinstitutionerna SEI och SIPRI i Stockholm samt från olika forskningsinstitut i Ryssland, Norge och Finland.
Forskningsresultat från MASD presenteras fredagen 17 november, kl. 09-12 på Nordiska Muséet i Stockholm.
Jan Kunnas, som nyss avslutat en postdoktor vid Kungliga Tekniska Högskolan:
”Min forskning i MASD visar att förändringarna i skogsbruket från 1700-talet och fram till idag ofta skett snabbare än vad träden växer. Vid beslut om metoder och arter som används för regenerering av skogar borde vi kunna förutse framtida behov under tidsperioder upp till och över hundra år. När det gäller skogar kan det betyda att man borde använda en större mängd trädslag och skydda den biologiska mångfalden på ett bättre sätt.”
Annika E Nilsson, seniorforskare vid Stockholm Environment Institute:
-”I en föränderlig värld måste beslutsfattare i nordligaste Europa hela tiden analysera hur osäkra globala framtider samspelar med lokala och regionala förutsättningar. Vårt bidrag till det arbetet är en metod, där vi tillsammans skapar famtidsberättelser som länkar lokala och globala perspektiv. Denna metod har vi bland annat tillämpat i Pajala, Bodö och Kirovsk.”
Niklas Eklund, senior forskare på Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet:
”I MASD-programmet har vi fått chansen att diskutera vår forskning med såväl företrädare för myndigheter och politiska organ som med medborgare i olika delar av norra Skandinavien. Jag tror helt enkelt att det har fått mig att se det nordliga rummet som mer levande och angeläget. Har jag tur, så har även de som jag pratat med och gjort presentationer för förbättrat sin förståelse av vilka globala krafter som påverkar livsvillkoren.”
För mer information, kontakta gärna:Carina Keskitalo, vetenskaplig ledare för forskningsprogrammet Mistra Arctic Sustainable Development, MASDTelefon: 090-786 50 80
E-post: carina.keskitalo@umu.se
Lena Nilsson, projektkoordinator vid Arktiskt centrum vid Umeå universitet, ArcumTelefon: 090-786 59 59
E-post: lena.nilsson@umu.se
Se även: www.mistraarctic.se
Redaktör: Mattias Grundström Mitz