Nytt projekt ska förvandla restprodukter till näringsrikt djurfoder

Vårt mål är att stödja lokala industrier, skapa ett mer cirkulärt system och minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen i de nordiska länderna.

Biologiska restprodukter som sågspån från skogsindustrin, spannmålskli från bryggerier och kommunalt matavfall samlas ofta i stora mängder under trä- och livsmedelsförädling. Dessa har oftast ett lågt ekonomiskt värde trots att de innehåller stora mängder kolhydrater. Det beror på att de även innehåller cellulosa och lignin, ämnen som är svåra för djur att tillgodogöra sig. Forskargruppen kring Olivier Keech vill ta tillvara dessa kolhydrater för att skapa näringsrikt djurfoder och samtidigt stödja utvecklingen av en lokal, cirkulär och miljövänlig ekonomi.

- Många av de här organiska restprodukterna innehåller mycket fibrer med svåråtkomliga kolhydrater. Vi kommer att använda moderna kemiska och biokemiska metoder för att bryta ner materialet och frigöra kolhydrater, som vi sedan låter bakterier och jäst fermentera och omvandla till värdefulla proteiner, förklarar Olivier Keech, docent vid Umeå universitet och ledare av en forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre.

- I nästa steg kommer fermenteringsprodukten att pelleteras för att användas som djurfoder.

Fermenterat foder som naturlig immunförstärkare för lantbruksdjur

Men det handlar inte bara om näring. Det fermenterade fodret fungerar också som probiotika och kan stärka djurens immunförsvar på ett naturligt sätt. Forskarna kommer att undersöka hur foder som fermenterats med olika bakterie- och jäststammar påverkar djurens tarmhälsa och immunförsvar. Varje mikroorganism har unika egenskaper och producerar olika ämnen under jäsningen. Genom att testa olika kombinationer siktar forskarna på att skräddarsy fodret efter olika djurs behov, med särskilt fokus på kyckling, gris och räkor.

För att genomföra detta ambitiösa projekt samarbetar Olivier Keech med tre experter från olika områden. Leif Jönsson, professor vid Kemiska institutionen vid Umeå universitet, bidrar med sin expertis inom hydrotermisk katalys, en teknik som använder varmt vatten och högt tryck för att bryta ner cellulosahaltiga växtrester.

Volkmar Passoth, professor vid Institutionen för molekylära vetenskaper vid Sveriges lantbruksuniversitet, är livsmedelsbioteknolog. Han studerar hur mikrobiell fermentering, särskilt från jäst, kan förbättra kvaliteten på djurfoder i cirkulära produktionssystem som syftar till att återanvända resurser snarare än att slänga bort dem.

Teamet kompletteras av Anders Kiessling, även han professor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han är verksam vid Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, där han forskar på hållbara djurfoderkällor och hur näringsämnen kan återvinnas i slutna odlingssystem. Han samarbetar redan med Olivier Keech i ett annat projekt som fokuserar på integrerad multitrofisk odling – en hållbar odlingsmetod där olika arter från olika nivåer i näringskedjan kombineras i ett och samma system.

Att kombinera laboratorieförsök med tester i moderna vattenbrukssystem

- Vi kommer först att genomföra flera experiment i våra respektive laboratorier. Men tack vare den pilotplattform för forskning och utveckling som vi håller på att bygga upp på Östersjöfabriken i Västervik kommer vi snabbt att kunna testa kvaliteten på det nyproducerade fodret i moderna vattenbrukssystem som räk- och fiskproduktion, säger Olivier Keech.

Och han avslutar:

- Vårt mål är att stödja lokala industrier, skapa ett mer cirkulärt system och minska klimatpåverkan från livsmedelsproduktionen i de nordiska länderna. I slutändan ska detta leda till bättre produkter för konsumenterna. Tack vare Familjen Kamprads stiftelse kan vi förhoppningsvis snart närma oss detta mål.