Nordeuropa - mer europeiskt än arktiskt

 

BildPexels.com

Sedan Sverige gick med i Arktiska rådet 1996 har norra Sverige mer och mer kommit in i en "arktisk" diskurs. Forskningsprogrammet Mistra Arctic Sustainable Development, som finansierades 2014-2018 av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA), belyser norra Norge, Sverige och Finland men ur ett mer etablerat nordeuropeiskt perspektiv.

Carina Keskitalo, professor vid Institutionen för geografi och vetenskaplig programchef för Mistra Arctic Sustainable Development.

BildUlrika Bergfors

- Mistra Arctic Sustainable Development är Sveriges första storskaliga forskningsprogram med fokus på relationen till det arktiska, inom samhällsvetenskap och humanistiska ämnen, med en budget på nästan 40 miljoner kronor. Forskningsprogrammet visar på den långa historien av naturresursanvändning i nordeuropa – i vissa fall från 1200-tal – och hur många historiska förändringar kommit att påverka befolkning, politik och ekonomi i nordliga områden, säger Carina Keskitalo, vetenskaplig programchef.

Programmet visar på hur svenska och nordeuropeiska områden är så komplexa, och har formats av förändringar under så lång tid, att det är alltför förenklat att se dem som ”arktiska”, eller bara som ”glesbygd” eller ”landsbygd”.
- Beslut om om exempelvis markanvändning eller planering måste därför basera sig på en väl etablerad kunskap om de många väl etablerade intressen som finns i nordliga områden - och inte minst gäller detta de beslut som tas av EU:s politiker, säger Carina Keskitalo.

Delar av resultaten från forskningsprogrammet har publicerats i en programbok, The Politics of Arctic Resources: Change and Continuity in the "Old North" of Northern Europe. Boken lanseras under EU-ministermötet ”EU Arctic Forum” vid Umeå universitet torsdag 3 oktober.  

Mer information om forskningsprogrammet finns också i rapporten ”Naturresurser i Nordeuropa. Historiska perspektiv på resursanvändning för en bättre förvaltning idag”