NYHET Inspektioner på arbetsplatser av myndigheter är avgörande för att upptäcka brott och kunna väcka åtal i dessa typer av fall. Men kunskapen kring hur inspektionerna hanteras av myndigheterna och vad konsekvenserna blir är till stor del okänt. Här finns det en stor kunskapslucka och behov av mer forskning, menar Lena Landström, universitetslektor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.
Den uppmärksammade Northvolt-rättegången avslutades under förra veckan. En anställd chef vid Northvolt står åtalad för brott mot utlänningslagen, och företaget riskerar att påföras en särskild avgift på drygt 600 000 kr. Domen väntas vara klar inom två veckor från att rättegången avslutades. I utlänningslagen finns det bestämmelser om att arbetsgivare ska kontrollera att utländsk arbetskraft har rätt att både arbeta och vistas i Sverige. Det som prövas i Northvolträttegången är huruvida det är Northvolt som anställt individerna som vid en razzia 2021 upptäcktes arbeta utan arbetstillstånd eller rätt att vistas i Sverige. Lena Landström, universitetslektor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, menar att det är en fråga om hur man ska förstå begreppet anställd i den här regleringen, Northvolt själva nekar till brott då de menar att ansvaret låg på underleverantören. Det är väldigt få fall av den här typen som lett till åtal, och en anledning är att det görs få inspektioner av myndigheterna.
–Att de ska upptäckas bygger också på att inspektioner görs av myndigheterna. Det är inte någon extern som anmäler dessa brott direkt säger Lena Landström.
Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket gjordes det över 2600 kontroller inom myndighetssamverkan under år 2022. Polismyndigheten genomförde arbetsplatsinspektioner på knappt 1 300 arbetsställen. Dessa ledde till mindre än 150 polisanmälningar, hur många av dem som sedan lett till åtal och fällande dom framgår inte av rapporten. Det finns begränsat med forskning om hur myndigheterna jobbar med dessa frågor, hur de till exempel väljer ut vilka arbetsplatser som ska inspekteras och vad som händer efter en inspektion.
–Vi skulle behöva ha mer kunskap om hur det ser ut och vad myndigheterna vidtar för åtgärder i de här situationerna. Alltså hur det hanteras helt enkelt, förklarar Lena.
Utlänningslagen är en väg att gå till åtal, men det kan också handla till exempel om människohandel eller dåliga arbetsförhållanden beroende på vad som upptäcks på plats. Lena understryker att det finns lite kunskap om vad konsekvenserna av det myndigheterna hittar blir och hur myndigheterna agerar. Hjälper man individerna till bättre arbetsförhållanden eller leder det till utvisning?
Lyssna på intervjun med Lena Landström i P4 Västerbotten här.
