NYHET Kågeträskdagboken är skriven av systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist och skildrar det dagliga livet på Anten-Ors gård i Kågeträsk åren 1891–1901. Nu finns den omfattande dagboken med tolkning och kommentarer utgiven av Ann-Catrine Edlund, Mittuniversitetet, Lars-Erik Edlund, Umeå universitet och Ulf Lundström, Skellefteå museum.
Kågeträskdagboken. Omslag och grafisk form: Leena Hortéll på Ord & Co, Umeå
BildSandra Lundström.– Vi är mycket glada över att det omfattande utgivningsarbetet med Kågeträskdagboken nu kommit i mål. Vi är också tacksamma över att ha fått lära känna gården Anten-Ors och Kågeträskbygden genom de två dagboksskrivande systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist. Vi har också fått möjlighet att komma nära delar av deras språkliga vardag genom alla de dialektord som förekommer i dagbokstexten, säger Ann-Catrine, professor vid Mittuniversitetet och huvudredaktör för boken.
I de fyra kapitlen i volym I får vi lära känna både Anten-Ors gård i Kågeträsk och byn Kågeträsk. I kapitel 1, Kågeträskdagboken i sin samtid, placeras dagboken och visböckerna in i sitt skrifthistoriska sammanhang. I kapitel 2, Anten-Ors gård i Kågeträsk, får läsaren lära känna gården och dess husfolk. I kapitel 3, Byn Kågeträsk, presenteras byns historia från 1500-talet till 1800-talet. I kapitel 4, Språkbruk i Kågeträsk och hos Anten-Ors, presenteras inledningsvis den språkrepertoar som husfolket på gården hade tillgång till.
– Det här privata källmaterialet erbjuder verkligen ett unikt titthål in i människors vardag. I dagboken kan man studera historien och språkhistorien ur det man brukar kalla ett underifrånperspektiv. Man möter här den enskilda människan – den enskilda människans handlingar, den enskilda människans tankar. Man kan anta att dagboksskrivandet varit ett av få tillfällen då systrarna fick tillfälle att använda skrift i sin vardag. I skrivandet fick de träna både på själva skriften och på det svenska språket.
Kågeträskdagboken är publicerad i Akademiens skriftserie Folklivsskildringar och bygdestudier 21:2 och ett antal utdrag har tolkats och lästs in på nutida skelleftemål av Marianne Folkedotter, Västerbottens museum.
– Utgivningsarbetet har tidvis bjudit på stora utmaningar eftersom texten delvis är skriven på dialekt och med en ortografi som endast ibland följer normen. Vi har också haft ambitionen att identifiera och presentera de personer som omnämns i dagboken. I kommentarsdelen finns ett register över de cirka 200 personer som omnämns. Här finns också ett ortnamnsregister och ett ordregister, avslutar Ann-Catrine Edlund.
