"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2016-08-19

Ny bok lanseras på Släktforskardagarna: Ska göra det enklare att forska på samiska rötter

NYHET En ny handbok som lanseras på Släktforskardagarna i Umeå ska underlätta att släktforska på samiska rötter. Enligt en av författarna, Elisabeth Engberg, Umeå universitet, behöver man sätta på sig de samiska glasögonen när man tolkar den information som finns i till exempel kyrkböcker.

Inför Släktforskardagarna 2016 i Umeå lanseras en ny bok i Släktforskarförbundets serie av handböcker. Den senaste boken tar upp olika teman som rör släktforskning för den som har samiska rötter. Under släktforskardagarna kommer ett panelsamtal att hållas som diskuterar släktforskning ur ett samiskt perspektiv.

– Handboken ska inte bara fungera som en guide till olika slags källmaterial. Den ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle, som kan vara nödvändig för att tolka och förstå de källor som en kan komma i kontakt med vid släktforskning. Syftet med handboken är alltså att ge släktforskare och andra intresserade en bättre förståelse för såväl den samiska kontexten som de källor som ska tolkas, säger Elisabeth Engberg.

Hon kommer att inleda panelsamtalet med att presentera den nya handboken och dess innehåll. Därefter följer ett panelsamtal med några av författarna av boken om vad som är viktigt att beakta vid släktforskning i samiska miljöer.

– Visst går själva släktforskningen till på samma sätt, med hjälp av kyrkböcker, folkräkningar, domböcker och andra offentliga källor, oavsett om man följer en samisk släkt eller en släkt som enbart har anor från Finspångs allra tidigaste historia. Men vi som arbetat med denna bok är absolut övertygade om att det behövs en handbok i släktforskning med ett samiskt perspektiv, som beskriver källorna i ett vidare sammanhang och som ger en djupare kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Den vidare kontexten är viktig, för att kunna tolka och förstå de källor som man kan komma i kontakt med vid släktforskning i Sápmi, säger hon.

Sápmi är det geografiska område som omfattar samernas traditionella bosättningsområde och som sträcker sig över de norra delarna av det som idag är Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. I Sverige utgör samerna en av de nationella minoriteterna och är ett erkänt urfolk. Arkeologiska fynd och historiska källor kan berätta om hur samer har levt sida vid sida med den övriga befolkningen i Sverige och Sápmi, sedan århundraden tillbaka.

Forskning har också visat att samer i generationer har funnits söder om det traditionella bosättningsområdet, i exempelvis Gästrikland och Uppland. Historien kan även berätta om statsmaktens kolonisering av lappmarken, om statskyrkans missionssträvanden och om rasistiska övergrepp i vetenskapens namn. Mycket som rör relationen mellan samer och staten, vetenskapen eller religionen är komplext och problematiskt.

Ett problem som man kan ställas inför när man vill släktforska samiska rötter är att den Svenska nationalstaten delat in individer efter sina begrepp, som inte alltid har kunnat fånga upp och rymma sådant som var väsentligt i det samiska samhället. Ett exempel är hur man i och med statskyrkans missionssträvanden och försöken att införliva samerna i det svenska samhället gav samerna svenska namn, som skrevs in i folk- och kyrkobokföringen. De samiska familjenamnen finns därför inte bevarade i officiella källor.

– Att material som finns utgår från Svenska referensramar. För att kunna släktforska samiska rötter krävs kännedom om det samiska samhället och hur det interagerade med det Svenska. Man behöver ha ett raster och sätta på sig de samiska glasögonen när man tolkar informationen, säger Elisabeth Engberg.

Boken Samiska rötter är skriven av forskare vid CEDAR och Vaartoe/Cesam vid Umeå universitet.

Föreläsningen sker lördag 20/8 klockan 12.00 på Nolia i Umeå.

För mer information om föreläsningen, kontakta:

Kristina Naréus, Projektkoordinator Nolia AB 070-291 34 06, kristina@nolia.se.

För mer information om boken, kontakta:

Elisabeth Engberg, CEDAR, Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet: elisabeth.engberg@umu.se
Telefon: 090-786 94 22, 070-242 53 54

Släktforskardagarna arrangeras varje år på olika platser i Sverige med Sveriges Släktforskarförbund som den sammanhållande organisationen. Nu har turen kommit till Norrland och Umeå där Släktforskardagarna hålls 20-21 augusti 2016. Arrangör är Södra Västerbottens Släktforskare med stöd av Sveriges Släktforskarförbund och i samarbete med Nolia AB samt huvudsponsorn ArkivDigital. Årets tema är ”Fjällen, skogarna, älvarna och människorna”.

Redaktör: Eva Stoianov