Ny forskning lyfter skolkuratorns otydliga roll i skolan

Per Jansson, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet och tidigare kommundoktorand vid Åre kommun, visar i sin avhandling hur skolkuratorns arbetsuppgifter har förändrats över tid. Det i takt med samhällsförändringar och utbildningsreformer. I dag är målet att skolkuratorer, tillsammans med övriga delar av elevhälsan, främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande.

– Trots denna målformulering visar både forskning och berättelser från skolkuratorer att deras arbete präglas av hög arbetsbelastning och akutriktade åtgärder vilket upplevs leda till begränsade möjligheter att arbeta hälsofrämjande, säger Per Jansson.

Genom möten med kollegor i professionshandledning och med stöd i tidigare forskning har ett återkommande mönster trätt fram. Det är känslan av att yrkesrollen är ensam och otydlig, både vad gäller uppdragets innehåll och förväntningarna på det dagliga arbetet.

Denna otydlighet har varit central att undersöka, inte minst för att den påverkar yrkesutövningen och det professionella handlingsutrymmet menar Per Jansson. Trots att skollagen tydligt framhåller det hälsofrämjande och förebyggande som elevhälsans primära uppdrag, ser verkligheten annorlunda ut. Både tidigare studier och kuratorernas egna berättelser visar att arbetet i praktiken ofta domineras av akuta, åtgärdande insatser.

Ett samspel mellan profession och erfarenhet

Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är begreppet professionell praktik. Det syftar på det konkreta utförandet av professionellt arbete där teoretisk kunskap, praktisk erfarenhet och professionellt omdöme samspelar för att möta uppdragets krav.

Per Jansson använder också ett professionsteoretiskt perspektiv, där samspelet mellan stat och profession står i fokus. I detta perspektiv har staten en central roll i att definiera och reglera yrkesrollens jurisdiktion, det vill säga gränserna för vad yrket ska omfatta och hur det ska utövas.

– Det övergripande syftet är att analysera vilken betydelse välfärdspolitiskt formulerade mål och nationella riktlinjer, kopplade till elevhälsans övergripande uppdrag att verka hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande, har för skolkuratorers professionella erfarenheter och praktik i Sverige, säger Per Jansson.

En upplevelse av otydlighet

Trots att skollagen tydligt anger att skolkuratorer ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande, upplever många sitt uppdrag som otydligt och akutstyrt. Det väcker frågor om hur lagens intentioner tolkas och omsätts i skolans vardag runt om i landet.

Avhandlingen visar att svenska skolkuratorer utgör en relativt homogen yrkesgrupp med akademisk bakgrund. Majoriteten har socionomexamen och många har vidareutbildning inom psykosociala metoder och arbetssätt. Det är också en yrkeskår med gedigen erfarenhet från socialt arbete.

Skolhuvudmän beskriver skolkuratorn som ett stöd för att eleverna ska nå kunskapsmålen, snarare än en hälsofrämjande aktör

I praktiken förstås skolkuratorns roll ofta utifrån skolans övergripande mål om kunskapsutveckling, snarare än elevhälsans specifika uppdrag. Det riskerar att marginalisera den psykosociala kompetens som kuratorer bidrar med. Samtidigt tyder resultaten på att det åtgärdande arbetet erbjuder större autonomi i yrkesutövningen.

– Skolkuratorers uppdrag definieras i stor utsträckning utifrån skolans pedagogiska mål snarare än specifika elevhälsomål. Skolhuvudmän beskriver skolkuratorn som ett stöd för att eleverna ska nå kunskapsmålen, snarare än en hälsofrämjande aktör, säger Per Jansson.

Avhandlingen lyfter behovet av tydligare nationella riktlinjer och organisatoriska strukturer. Först då kan ett mer likvärdigt psykosocialt stöd bli verklighet, och skolkuratorns uppdrag tydliggöras i enlighet med de välfärdspolitiska målen om en hälsofrämjande och förebyggande skola menar Per Jansson.

Ett underlag för framtiden

Resultaten i avhandlingen är särskilt relevanta för skolhuvudmän, rektorer och beslutsfattare som vill stärka elevhälsans roll och bidra till en mer likvärdig skola. De erbjuder även ett viktigt kunskapsunderlag för professionsutveckling bland skolkuratorer själva menar Per Jansson.

– Resultaten bidrar även till professionsutveckling för skolkuratorer och kan fungera som ett underlag för framtida riktlinjer och policyarbete kring elevhälsan och specifikt skolkuratorers organisering och arbete, säger Per Jansson.