Ny kunskap om provtagares motivation och problemlösningsstrategi

I sin avhandling Exploring and modeling response process data from PISA: inferences related to motivation and problem-solving undersöker Erik Lundgren, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, hur man skapa modeller för att dra slutsatser om provtagares motivation och problemlösningsstrategier.

Erik Lundgren, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

– I min forskning har jag använt data från PISA-provet. Det finns sedan tidigare frågetecken kring hur motiverade elever är att göra PISA-provet. Provresultatet får inte några följder för den individuella eleven – de får ingen feedback på sin prestation och resultatet påverkar inte deras betyg. Det vanligaste sättet att mäta provtagares motivation är genom självskattning via enkäter. Nu när proven administreras med datorer så genereras ytterligare uppgifter om elevernas beteende, utöver huruvida de har svarat rätt eller fel på uppgifterna. Man kan till exempel få fram data över hur eleverna har klickat och använt tangentbordet, samt hur lång tid de spenderar på uppgifter. Dessa data, som kallas responsprocessdata, ger en glimt av deltagarnas beteendeprocess under provet. Målet med min avhandling har varit att använda dessa data för skapa modeller som kan uppskatta provtagares motivation och problemlösningsstrategier, säger Erik Lundgren.

Kan stärka validiteten i prov och enkäter

Erik Lundgrens forskning pekar bland annat på att det endast är möjligt att mäta provtagares motivation i de fall då de gav upp att lösa en provuppgift, men inte då de lyckades. Hans resultat visade också på att de flesta provdeltagarna var motiverade att svara på enkäten, men att resultat från ett fåtal enkätuppgifter kan ha påverkats av låg motivation. Till exempel fanns deltagare som svarade så snabbt, och med så liten variation, att det var högst osannolikt att de faktiskt läst igenom uppgiften och funderat på svaren innan de valt sina svarsalternativ. Detta skulle kunna göra resultat från ett fåtal enkätuppgifter i PISA missvisade.

– Responsprocessdata från storskaliga prov ger värdefulla insikter om provtagares motivation, problemlösningsstrategier och enkätsvars tillförlitlighet. Genom att beakta responsprocessdata kan validiteten i vår tolkning av provresultat öka, det vill säga vi kan vara mer säkra på att provpoängen faktiskt mäter det vi tror att dom gör. Elevers och andra testdeltagares egna rapporter om den egna motivationen bör inte ersättas med responsprocessdata, de olika sätten att mäta kompletterar istället varandra.

– Förutom forskningen på motivation och problemlösningsstrategier, kan jag i min avhandling visa hur modeller över responstider och svarsmönster kan användas för att bedöma om enkätfrågor påverkas av omotiverade svar, något som kan användas för att bedöma tillförlitligheten i enkätsvaren. Metoden kan användas för att stärka validiteten i resultat från enkäter, som ju är mycket vanlig metod för att samla in information både inom akademisk forskning och i övriga samhället, säger Erik Lundgren.

Läs avhandlingen: Exploring and modeling response process data from PISA: inferences related to motivation and problem-solving