NYHET Varje år den 27 februari uppmärksammas Meänkielidagen – en dag som firas till minne av när meänkielitalare samlades i Pajala 1988 och utropade meänkieli till ett eget språk. Nina Kostet är ny universitetsadjunkt i meänkieli vid Institutionen för språkstudier. Hon har en bakgrund inom logopedi och som modersmålslärare på Kompetenscentrum för flerspråkighet.
Tornedalsflaggan. Nina Kostet, universitetsadjunkt i meänkieli
Bild[privat]– Jag har alltid velat arbeta med människor – logopedi är ett brett område och när jag läste utbildningen väcktes också språkintresset mer, säger Nina Kostet som förutom en examen i logopedi också läst fristående kurser i bland annat beteendevetenskap, språk och språkdidaktik.
Efter examen arbetade Nina som logoped inom regionen och som logoped/specialpedagog inom förskolan i några år. Därefter arbetade hon som modersmålslärare på Kompetenscentrum för flerspråkighet.
– Det är jätteroligt att arbeta med mitt modersmål och som lärare fick jag följa eleverna kontinuerligt under en längre tid och därmed arbeta språkutvecklande på ett annat sätt. Eleverna var väldigt stolta över sin bakgrund och ville lära sig mer om både språket och kulturen.
Det är också en utmaning att undervisa i meänkieli eftersom det finns begränsat med forskning och läromedel, man får ta vara på det som finns.
De som tillhör en nationell minoritet har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter. Att arbeta för att minoritetsspråk kan leva vidare kallas revitalisering. Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet har sedan 2016 ett nationellt uppdrag att erbjuda utbildning i meänkieli. Till vårterminen 2026 antogs sammanlagt 38 studenter till tre kurser, alla på distans med studenter från olika länder. Nina undervisar just nu i meänkieli steg 3 och kommer även att undervisa i språkdidaktik med fokus på modersmål.
– Det är givande att se studenter göra framsteg som att kunna bygga alltmer komplexa meningar eller utveckla ordförrådet. Men det är också en utmaning att undervisa i meänkieli eftersom det finns begränsat med forskning och läromedel, man får ta vara på det som finns.
Vihar börjat föra diskussioner kring vilka kurser i meänkieli som universitetet ska kunna erbjuda i framöver.
Studenter som läser meänkieli anger olika motiv för det: en del har vuxit upp med språket men aldrig lärt sig det, en del vill kunna prata med sina familjemedlemmar och andra vill arbeta med språket framöver.
– Vi har planer för att utöka kursutbudet och har börjat föra diskussioner kring vilka kurser i meänkieli som universitetet ska kunna erbjuda i framöver. Vi behöver utbilda fler språkbärare.
