Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Ny uppföljningsmetod kan förbättra vården efter hjärt- och kärlsjukdom

NYHET Det finns ökad risk för stroke efter en hjärtinfarkt för patienter med diabetes eller njursvikt. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Stina Jakobsson att en ny uppföljningsmetod är lovande för att förbättra vården efter hjärt- och kärlsjukdom.

Stina Jakobsson
Ett återinsjuknande i stroke efter en hjärtinfarkt är en allvarlig händelse med hög dödlighet.

– Vi har sett att risken för stroke inom ett år efter en hjärtinfarkt är högre för patienter med diabetes eller nedsatt njurfunktion, jämfört med patienter som inte har dessa sjukdomar, säger Stina Jakobsson.Risken har minskat sedan början av 2000-talet och denna riskminskning var större i gruppen med patienter som har diabetes eller nedsatt njurfunktion jämfört med övriga patienter.
– Vi kunde se att bättre akutbehandling med ballongvidgning av det tilltäppta blodkärlet i hjärtat och långsiktig riskfaktorbehandling hängde samman med minskad risk för stroke.

Tidigare studier har visat att den långsiktiga behandlingen av riskfaktorer såsom förhöjda blodfetter och blodtryck efter hjärtinfarkt och stroke inte används fullt ut.
– Vi har visat att en ny metod av uppföljning, via telefon, jämfört med uppföljning enligt rutin i primärvården resulterade i bättre blodfetter 12 månader efter insjuknandet i hjärtinfarkt eller stroke för patienter med diabetes eller njursvikt. Vi kunde även se en tendens till att telefonuppföljning ledde till bättre blodtryck.

Risken för stroke efter en hjärtinfarkt studerades på 173 000 patienter i diabetesstudien och 118 000 patienter i njursviktstudien, samtliga inkluderade i det nationella patientregistret Swedeheart.

Telefonuppföljningen av patienter med diabetes eller njursvikt är en del av en större studie som bedrivs på Östersunds sjukhus. Patienter som vårdats för hjärtinfarkt eller stroke har slumpats till uppföljning enligt rutin i primärvården eller sköterskeledd telefonuppföljning. Alla patienters blodfetter och blodtryck kontrollerades 1 månad efter att de vårdats på Östersunds sjukhus.

I telefon-uppföljningsgruppen så ordinerar en studieläkare nya läkemedel eller ökade läkemedelsdoser till patienter som har förhöjda blodfetter eller blodtryck och denna information förmedlads till patienterna via en telefonkontakt med en sjuksköterska. Nya kontroller av riskfaktorerna och nya ordinationer utfördes var fjärde vecka till dess att patienterna hade bra riskfaktorvärden. Effekten av den initiala riskfaktoruppföljningen mättes vid 1 månad genom att mäta riskfaktorvärdena efter 12 månader.

Studien är planerad att följa upp patienterna årligen i minst 3 år för att se om telefon-uppföljning leder till bättre riskfaktorer och förhoppningsvis även till minskad risk för återinsjuknande i hjärt- och kärlsjukdom på lång sikt.

Avhandlingen finns publicerad digitalt 

Stina Jakobsson är uppvuxen i Kiruna och har gått på Åre gymnasieskola, Jämtland och har läst läkarutbildningen vid Östersunds sjukhus, Umeå Universitets regionaliserade läkarutbildning.

För mer information kontakta:

Stina Jakobsson, stina.jakobsson@umu.se, tel. 070-578 09 98.

Pressbild

Om diputationen:

Fredag 6 november försvarar Stina Jakobsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Kardiologi, Umeå universitet, sin avhandling Kardiovaskulär sjukdom och diabetes eller nedsatt njursjukdom: risken för ischemisk stroke och riskfaktorintervention. (Cardiovascular disease and diabetes or renal insufficiency: the risk of ischemic stroke and risk factor  intervention).

Disputationen äger rum kl. 09.00 i Aulan, Östersunds sjukhus. Allmänheten är välkommen. Opponent är Professsor Joep Perk, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, Kalmar

Redaktör: Per Melander