NYHET Sveriges regering har presenterat en ny strategi för ett fredligt, säkert och hållbart Arktis. Strategin präglas av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge, men lyfter också frågor om klimat, hälsa, samhällsutveckling, forskning och regional utveckling. För forskare vid Umeå universitet innebär det nya möjligheter att bidra med kunskap om några av de frågor som kommer att forma Arktis framtid.
Tåg på en bro över Umeälven
BildJonas GunnarssonSveriges nya Arktisstrategi markerar ett tydligt skifte i hur Arktis beskrivs i svensk politik. Säkerhet, beredskap, kritisk infrastruktur, strategiska resurser och ekonomisk säkerhet får större utrymme än i tidigare strategier. Bakgrunden är ett förändrat omvärldsläge med Rysslands invasion av Ukraina, Sveriges medlemskap i Nato och ett ökat internationellt intresse för Arktis.
– Den nya strategin bekräftar att Sverige i högre grad ser Arktis som en del av det säkerhetspolitiska närområdet. Säkerhetsfrågor får en betydligt mer framträdande roll än tidigare, samtidigt som frågor om samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med den traditionella säkerhetspolitiken, säger Niklas Eklund, professor vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet.
samhällsberedskap, kritisk infrastruktur och ekonomisk säkerhet vävs samman med säkerhetspolitiken
Samtidigt är strategin betydligt bredare än en säkerhetspolitisk agenda. Den omfattar även klimat och miljö, hälsa, forskning, kultur, digitalisering, urfolksfrågor, regional utveckling och internationellt samarbete. Regeringen beskriver Arktis som en region där säkerhet, hållbar utveckling och samhällsutveckling i allt högre grad påverkar varandra.
Den breda ansatsen innebär att strategin berör betydligt fler forskningsfält än de som traditionellt förknippas med Arktis eller säkerhetspolitik.
– Den nya strategin visar att arktiska frågor berör betydligt fler forskningsområden än många kanske tänker sig. Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop. Det innebär att många forskare vid Umeå universitet har kunskap som är relevant för Arktis, även om de inte själva definierar sin forskning som arktisk, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.
Frågor om säkerhet, hälsa, samhällsutveckling, energi, klimat och styrning hänger ihop.
Strategin lyfter bland annat fram hållbara och motståndskraftiga samhällen, hälsa och välbefinnande, forskning och innovation, energiomställning, kritiska råvaror samt utvecklingen av infrastruktur och digitala lösningar i norra områden.
För forskare vid Umeå universitet kan detta skapa nya möjligheter att koppla sin forskning till aktuella samhällsutmaningar. Frågor om hälsa och vård i glesa regioner, demokrati och styrning, klimatförändringar, biologisk mångfald, energi, transporter och digitalisering är exempel på områden som har en tydlig koppling till de prioriteringar som lyfts fram i strategin.
Niklas Eklund
BildMattias Pettersson– Säkerhet handlar inte bara om militära frågor. Robusthet och motståndskraft byggs också genom fungerande samhällen, tillit, hälsa, infrastruktur och demokratiska institutioner. Därför blir kunskap från många olika forskningsfält viktig när Arktis förändras, säger Niklas Eklund.
Umeå universitet har en stark position i den svenska delen av Arktis och bedriver forskning inom många av de områden som strategin identifierar som viktiga. För Arktiskt centrum innebär den nya strategin en möjlighet att synliggöra denna bredd och skapa nya möten mellan forskare från olika discipliner.
– En viktig uppgift för Arktiskt centrum är att hjälpa forskare att se hur deras expertis kan bidra till arktiska frågor. Strategin visar att behovet av kunskap är betydligt bredare än många kanske föreställer sig, säger Keith Larson.
Arktiskt centrum arbetar med att skapa kontakter mellan forskare, stödja tvärvetenskapliga samarbeten och synliggöra forskning med arktisk relevans nationellt och internationellt. Den nya strategin ger ytterligare möjligheter att koppla forskning vid Umeå universitet till frågor som står högt på den nationella och internationella agendan.
För forskare vid Umeå universitet innebär strategin inte att den egna forskningen behöver förändras. Däremot visar den att många forskningsområden redan har en viktig roll att spela när Arktis framtid formas. När frågor om säkerhet, klimat, hälsa, resurser och samhällsutveckling växer i betydelse ökar också behovet av den breda kunskap som finns vid universitetet.