Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 26 februari 2021)

printicon
Publicerad: 15 mar, 2004

Nya forskningsresultat om belastningsskador: Monotont arbete försämrar kroppskännedomen

NYHET Ett lätt, monotont och repetitivt arbete försämrar kroppens rörelse- och positionssinne, vilket kan ha betydelse vid arbetsrelaterad muskelsmärta. Det konstaterar Martin Björklund i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 19 mars.

Avhandlingen ger stöd för hypotesen att muskelsmärta vid den här typen av arbete utvecklas via störningar i rörelse- och positionssinnet, dvs. det sinne som gör att vi utan synens hjälp kan känna var armar och ben är belägna och hur de rör sig i förhållande till varandra. Rörelse- och positionssinnet är mycket betydelsefullt för kontrollen av våra rörelser så att de blir energibesparande, precisa och samordnade.

Att fortsätta arbeta med nedsatt rörelse- och positionssinne kan medföra försämrat samarbete mellan musklerna och öka muskelspänningen. I förlängningen kan detta orsaka muskelvärk och arbetsskador. Bakom rönen ligger laboratorietester av skuldrans positionssinne hos en grupp friska försökspersoner både före och efter ett repetitivt armarbete. Tanken var att långsamt trötta muskulaturen i skuldra-arm i en simulerad arbetsstation.

Resultaten visade en tydlig försämring av positionssinnet efter det repetitiva arbetet. De som arbetade lång tid kände sig trötta längre tid efteråt. Ett samband mellan lång arbetstid och långvarig trötthetskänsla efter arbetet samt större försämring av positionssinnet kunde därmed delvis fastställas. Långvariga arbetsmoment med styrda och repetitiva rörelser bör därför undvikas och ersättas av varierade rörelser och regelbundna pauser.

Avhandlingens andra del visar att stretching, muskeltöjning, kan vara en möjlig åtgärd för att förebygga och behandla arbetsrelaterad muskelvärk. Stretching är känt för att öka rörligheten och används både inom idrott och vid rehabilitering av skador. Mekanismerna bakom töjningens effekter är dock inte klarlagda. Ett två veckor långt stretchprogram som användes av friska försökspersoner ökade musklernas sträcktolerans men förändrade inte muskelstyvheten. Den som har stretchat tolererar alltså en kraftigare utsträckning innan det börjar göra ont.

Avhandlingen pekar på att stretching kan vara en viktig beståndsdel i ett rehabiliteringsprogram för att få ökad smärtfri rörlighet hos människor med muskelvärk och belastningsskador.

Ytterligare en delstudie om stretching gjordes på djur och visade att muskeltöjningen delvis påverkar samma ryggmärgsnerver som tar emot signaler från kemiskt retade smärtkänselkroppar i muskeln. I hälften av de ryggmärgsnerver som reagerade på den kemiska retningen i muskeln motverkades nervens smärtaktivitet av den efterföljande muskeltöjningen. Resultatet ger upphov till en ny hypotes om smärtlindring via muskeltöjning, alltså att stretching skulle kunna dämpa muskelvärk.

Martin Björklund finns på tel. 0157-922 22, 922 23 eller 070-479 0430, e-post martin.bjorklund@alftarehab.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap och har titeln Effects of repetitive work on proprioception and of stretching on sensory mechanisms. Implications for work-related neuromuscular disorders.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Stora föreläsningssalen, Arbetslivsinstitutet, Umeå. Fakultetsopponent är professor Måns Magnusson, öron-, näs- och halssjukdomar, Lund.

Redaktör: Hans Fällman