Nya Zeeland fick inspiration från norrländsk utbildningsmodell

Modellen som uppmärksammats visar hur lokala data, samverkansstrukturer och forskningsbaserade metoder kan kombineras för att bättre förstå framtida behov av utbildning och arbetskraft – särskilt i glesbygd.

– Att vår forskning uppmärksammas internationellt visar att de utmaningar vi arbetar med här i norra Sverige är högst relevanta även i ett globalt sammanhang. Det är ett erkännande av både den vetenskapliga kvaliteten och den samhällsnytta som forskningen bidrar med, säger Ulf Hedestig, universitetslektor vid Institutionen för informatik på Umeå universitet.

De utmaningar vi arbetar med här i norra Sverige är högst relevanta även i ett globalt sammanhang

Internationellt erkännande av norrländsk forskning

Forskningsartikeln har antagits till ICDE (International Council for Open and Distance Education), som samlar forskare och beslutsfattare från hela världen. Av nära 400 inskickade bidrag valdes drygt 120 ut.

Artikeln beskriver ett flerårigt samverkansarbete där forskare vid Umeå universitet tillsammans med kommunala aktörer utvecklat en modell för mer träffsäker och långsiktig kompetensplanering.

– Vi visar hur forskning i samverkan kan bidra till konkreta lösningar på komplexa samhällsutmaningar. I stället för att förlita sig på bred nationell statistik har vi arbetat med lokala och regionala data som bättre speglar faktiska behov, säger Ulf Hedestig.

Datadriven kompetensförsörjning i glesbygd

Modellen har utvecklats i samarbete med tolv kommuner i norra Sverige som delar liknande utmaningar kring kompetensförsörjning, demografi och tillgång till utbildning.

Genom att samla in och analysera data gemensamt har kommunerna fått ett mer robust beslutsunderlag för såväl utbildningssatsningar som regional utveckling.

– Ett enskilt litet samhälle har ofta svårt att få genomslag i nationella analyser. Genom att samla data över större geografiska områden kan vi identifiera mönster och behov som annars riskerar att bli osynliga. Det öppnar också för nya former av utbildning, till exempel flexibla distanslösningar, säger Martin Bergvall, förbundschef på Akademi Norr som var på plats och presenterade arbetet i Wellington i november.

Forskning som länkar samman akademi och praktik

Arbetet är resultatet av ett nära samarbete mellan Umeå universitet, Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund, med finansiering från Europeiska socialfonden.

Det här är ett tydligt exempel på hur akademisk forskning kan fungera som en brygga mellan teori och praktik

För Umeå universitet är projektet ett exempel på hur forskning vid Institutionen för informatik bidrar till samhällsutveckling långt utanför universitetets campus.

– Det här är ett tydligt exempel på hur akademisk forskning kan fungera som en brygga mellan teori och praktik. Genom att arbeta tillsammans över organisations- och kommungränser har vi kunnat ta fram kunskap som är direkt användbar för beslutsfattare, säger Ulf Hedestig.

Nästa steg: mot kontinuerligt uppdaterade kompetensbehov

Målet är att vidareutveckla modellen till en mer långsiktig och löpande dataplattform där kommuner, företag och andra aktörer regelbundet kan uppdatera sina behov av kompetens och utbildning.

– Vi vill ligga steget före. Om vi bättre kan förutse framtida kompetensbehov kan utbildningsutbudet anpassas i tid, i stället för att reagera först när bristen redan är ett faktum. Det gynnar både individer, arbetsgivare och samhällsutvecklingen i stort, säger Ulf Hedestig.

Arbetet fortsätter nu inom projektet Operativ kompetensförsörjning, där Umeå universitet tillsammans med regionala och nationella aktörer vidareutvecklar den datadrivna modellen.