Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 23 maj, 2012

Oförenliga pedagogiska läror skapar problem i skolan

NYHET Att kombinera ett självständigt kunskapande mellan elever med en effektiviserad prestationshöjande pedagogik kan få negativa konsekvenser för elevers kunskap och hälsa. På motsvarande sätt kan likabehandlingsplaner i kombination med den fria konkurrensen om elevpengar leda till att skolans förmåga att upprätthålla ordning och trygghet försvåras, menar Maude Morssy-Berglund vid Umeå universitet.

Hon har i sin avhandling studerat vilken mentalitet och pedagogik som styr utformningen av 2000-talets skola, och hur utbildningens villkor och processer kan förklaras och förstås i ett historiskt perspektiv. Som källmaterial ingår 351 nyhetsartiklar om utbildning i Västerbottens Kuriren som publicerats 1 september 2005 – 31 augusti 2006.

Ett av avhandlingens viktigaste resultat är att den samtida pedagogiken försöker smälta samman två oförenliga läror – å ena sidan finns ett krav på självständigt kunskapande mellan elever, något som fordrar mycket tid och bearbetning, å andra sidan finns ett krav på en effektiviserad prestationshöjande pedagogik i högt tempo.
– Att som idag kombinera dessa två pedagogiker kan leda till att elever får sämre kunskaper och känner sig mer stressade i skolan, säger Maude Morssy-Berglund.

Likabehandlingsplaner gör lärare maktlösa

I klyftan mellan de pedagogiska lärorna har också kravet på likabehandlingsplaner växt fram. Enligt likabehandlingsplanen, som infördes våren 2006, ska alla individer oavsett klass, kön, etnicitet, funktion eller generation och ålder behandlas lika i frågan nolltolerans och rätten att delta. Enligt Maude Morssy-Berglund innebär likabehandlingsplanerna inte bara mångkulturella problem utan också att lärare fråntas sin auktoritet.
– De saknar mandat att utöva makt över sina elever, och om de ändå tar sig den rätten riskerar de att bli anmälda.

För att stoppa kränkande behandling och mobbning är sista, och ibland enda, utvägen att polisanmäla. Men att polisanmäla barn och elever är inte en traditionell sedvänja i svenska skolor, och i de fall det ändå görs blir händelsen offentlig med risk för negativ extern bedömning.
– Får skolan dåligt rykte kan den gå under ekonomiskt på grund av den fria konkurrensen om elevpengar. Skolor kan därför försöka dölja, osynliggöra eller bortförklara kränkningar och otrygghet i skolan.

Fakta om disputationen

Fredagen den 25 maj försvarar Maude Morssy-Berglund, pedagogiska institutionen, sin avhandling med titeln Mentalitet, pedagogik, historiskt minne. Om utbildningens samtida villkor och processer (Engelsk titel: Mentality, pedagogy, historical memory. On the contemporary conditions and processes of education). Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Ulf P. Lundgren, institutionen för didaktik, pedagogik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.

För mer information, kontakta:

Maude Morssy-Berglund, pedagogiska institutionen, Umeå universitet
E-post: maude.morssy@pedag.umu.se
Telefon: 090-18 05 36

Läs hela eller delar av avhandlingenPressbild

Redaktör: Camilla Bergvall