Fördelar med ökad delaktighet i beslut inom socialpsykiatrisk vård

Porträtt: Maria Bendtsen Kronkvist. doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap,

BildHans Karlsson

– Att genomföra förändringar och implementera nya arbetssätt kan vara mödosamt i alla verksamheter. Men här handlar det om förändringar som man egentligen vet är det rätta och efterfrågade av dem som är i behov av förändringarna, säger Maria Bendtsen Kronkvist, doktorand vid Umeå universitet.

förändringar som man vet är det rätta och efterfrågade

I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap belyser Maria Bendtsen Kronkvist förutsättningarna för delaktighet i beslutsprocesser i vården, både utifrån personalens och brukarnas perspektiv. Inom socialpsykiatrin, ett område som omfattar stöd, vård och service till personer med psykisk ohälsa, råder det brist på forskningsbaserad kunskap, särskilt kring delaktighet i vårdbeslut. Avhandlingen består av tre kvalitativa studier, med särskilt fokus på metoden delat beslutsfattande, DBF, och implementering inom hem för vård och boende, HVB.

I studierna framgår att brukarnas delaktighet i beslut som rör deras vård idag långt ifrån är självklar. Ibland tycks det vara slumpen som styr möjligheten till inflytande, det kan exempelvis handla om vilken kontaktperson brukaren får. Dagens delaktighet kan ibland handla om att bara skriva under ett planeringsdokument som redan är färdigplanerat.

Resultaten visade på att de professionella som fick gå igenom en utbildning i delat beslutsfattande, DBF, fick ökad förståelse och kunskap för hur man skulle kunna arbeta med delaktighet i praktiken med brukare som de mötte i sitt arbete. Men, detta innebar också att de behövde ändra delar av sin yrkesroll. Annars skulle delaktigheten inte bli verklighet.

I avhandlingen lyfts också fram positiva effekter vid införandet av DBF i verksamheten. När brukare, personal och chefer vid ett HVB fick gemensam utbildning i DBF, påverkades både beslutsfattande och vårdatmosfär i en positiv riktning.

– Verklig delaktighet kräver mer än enbart utbildning. Det kräver även engagemang från ledningen, strukturella förändringar och tillgång till stödverktyg, säger Maria Bendtsen Kronkvist.

Avhandlingens avslutande ord citerar psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren:
”Det är inte svårt – bara jobbigt. Vi vet ju vad som ska göras – nu ska vi bara göra det också.”

Maria Bendtsen Kronkvist har kombinerat doktorandstudierna med att vara verksamhetschef och föreståndare för ett Särskilt boende och HVB inom Nytida.