Olyckstunnel skapar dilemma för ambulanspersonal

Johan Hylander, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap

BildMattias Pettersson

– Sverige har än så länge varit förskonat från riktigt omfattande olyckor i vägtunnlar, men risken finns hela tiden och fler tunnlar byggs, så det är klokt att organisationen så långt som möjligt är förberedd, säger Johan Hylander, doktorand vid Umeå universitet.

risken finns hela tiden

I Norge med över ettusen vägtunnlar har man desto större erfarenhet och inarbetade rutiner för räddningsinsatser i tunnlar. I sin avhandling vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap har Johan Hylander följt ett internationellt projekt om ambulanssjukvård vid tunnelolyckor.

I projektet har norska och svenska sjukvårdsledare intervjuats om hur de ser på sin roll att leda ambulanssjukvården vid tunnelolyckor samt vad de saknar för att göra jobbet smidigare. Även befäl och operatörer från organisationer som polis eller trafikledning som samverkar med ambulansen intervjuades om vad sjukvårdsledaren behöver för att stärka sin kompetens.

Deltagarna betonade att en av förutsättningarna för att kunna fatta genomtänkta beslut är att ha god kännedom om den unika tunnelmiljön. Men även att rollen som sjukvårdsledare handlar om något större, exempelvis att stötta sina kollegor och arbeta förebyggande. Deltagarna uppgav att det var svårt att bli riktigt familjär med tunnelmiljön på grund av brist på tid och specifik utbildning.

I den avslutande delen av projektet skapades en internetbaserad tunnelutbildning som baserades på personalens önskemål om bland annat ökad kunskap om tunnelns utformning och specifika risker. Utbildningens påverkan på ambulanspersonalens förmåga att fatta beslut undersöktes också. Deltagarna fick genomföra två simuleringar efter genomförd utbildning. Hälften av deltagarna genomförde ”tunnelutbildningen”, medan hälften utgjorde kontrollgrupp och genomförde en annan utbildning.

I simuleringarna, som bestod av bland annat ljud-och videosekvenser för att öka känslan av realism, fick deltagarna agera som sjukvårdsledare från början till slutet av en insats och ta ställning till olika beslut som exempelvis; att välja framkörningsväg eller att åka in i vägtunneln. För varje beslut mättes tid och val av beslut. Resultatet visade dock att utbildningen inte påverkade sjukvårdsledarens förmåga att fatta beslut. Tvärtom var det ingen av deltagarna i vare sig gruppen som genomgått tunnelutbildningen eller i kontrollgruppen som valde att åka in i tunnelsystemet vid figurerad masskadehändelse. 

– Studiens resultat väcker ytterligare frågor. Exempelvis kan den utvecklade metodiken användas för att identifiera särskilt svåra och tidsödande beslut i komplexa miljöer som vägtunnlar är ett exempel på, säger Johan Hylander.

I projektet har 18 norska och svenska sjukvårdsledare samt 19 befäl och operatörer från organisationer som samverkar med ambulansen intervjuats.

Johan Hylander är ambulanssjuksköterska och AT-läkare. Han planerar att utbilda sig till specialistläkare inom anestesi och intensivvård.

Den webbaserade kursen med test kan ses på
https://play.umu.se/media/t/0_4rnarv8b